Varför drabbas så många äldre av svårläkta sår?

Artikel av Lasse Blomdahl

Detta är åttonde artikeln om glykokalyx, den håriga insidan på våra blodkärl och inne i hjärtat. Dess betydelse verkar vara mer eller mindre okänd bland våra läkare trots att glykokalyx har en avgörande betydelse för vår hälsa och då särskilt när vi blir gamla. Denna åttonde artikel handlar om sårläkning i allmänhet och om svårläkta bensår hos företrädesvis äldre i synnerhet.

Varför drabbas så många äldre av svårläkta sår?

Du känner säkert eller har hört talas om någon som drabbats av ett svårläkt sår. Sådana uppstår ofta hos äldre och läkaren förklarar att det är vanligt att såren har svårare att läka när man blir gammal. Om inte förklaringen är att det kommit in bakterier i såret så brukar läkaren förklara det svårläkta såret med att genomblödningen av vävnaderna blir sämre när man är gammal – en förklaring som de allra flesta accepterar utan att fråga sig varför genomblödningen blir sämre. Skulle nu någon råka ställa den frågan måste man tyvärr räkna med att inte få ett adekvat svar. Förklaringen blir ofta att blodkärlen stelnar när man blir gammal, vilket svar patienten tycker låter logiskt och accepterar utan ytterligare frågor.

Låt oss backa till frågan varför genomblödningen blir sämre och inte acceptera förklaringen att blodkärlen stelnar när man blir gammal. Vad är det då som gör att blodkärlen stelnar? Det är den frågan som läkaren borde kunna svara på, men tyvärr mycket sällan kan besvara korrekt. Ett mycket enkelt svar är att det inte kommer fram tillräckligt med syre varför läkningstiden förlängs. Ibland räcker det inte med längre tid för att det ska läka eftersom det ändå inte kommer fram tillräckligt med syre till såret.

Så här står det på Karolinska Institutets nätsajt ki.se/forskning om varför blodkärlen stelnar: ”Kärlen blir trängre och stelare i takt med att vi klär in dem med blodfetter och nöter bort elastin, det ämne som gör dem elastiska.” Att denna förklaring ges år 2022 när Furchgott, Ignarro och Mureno redan år 1998 fick Nobelpriset för sin förklaring till vad det är som gör att blodkärlen kan bibehålla sin elasticitet är anmärkningsvärt. Den förklaring som FIM gav är att blodkärl stelnar när dess muskelskikt (tunica media), som består av s.k. glatt muskulatur, lider brist på kväveoxid (NO), vilket det gör om glykokalyx är skadad dvs är låg och gles istället för hög och tät som den är när den inte är skadad. Det där med blodfetter och elastin är en gammal och förlegad förklaring som borde tas bort från ki.se/forskning.

Jag söker vidare. I Vårdhandboken står:

”Vid all behandling av sår ska orsaken till såret vara utredd. ”svårläkta sår, till exempel bensår och trycksår, är vävnadsdefekter som måste utfyllas för att såret ska kunna läka.”

Det står vidare ”Målet för sårbehandling är att möjliggöra läkning”.  Som exempel på svårläkande anges ”bensår, fotsår hos personer med diabetes eller vid trycksår” plus ytterligare några exempel.

Jag läser vidare för att få veta vad som orsakar svårläkta sår och finner ”svårläkande som vid bensår, fotsår hos personer med diabetes eller vid trycksår”. Precis vad jag var ute efter. Varför läker sådana sår så långsamt? Jag söker efter anledningen och finner Målet för sårbehandling är att möjliggöra läkning, förhindra sårinfektion, minska lidande och underlätta det dagliga livet.” Jovisst, men ……..

Det fortsätter med ”den förväntade tiden för läkning, varierar allt efter patientens ålder, allmäntillstånd, näringstillstånd, rökning, rörlighet och sjukdomar såsom diabetes. Därför kan man inte ange en generell prognos. Stora sår och sår med lång duration läker långsammare, liksom sår med kraftig biobörda/biofilm.”

Här kom det igen – denna gång att läkningen ”varierar allt efter patientens ålder”. Statistiskt ja, men var finns kausaliteten? Denna räddningsplanka att ålder är en orsak till sjukdom eller är orsak till långsam sårläkning, som läkare regelbundet använder sig av för att förklara patienters problem, går patienter på och slutar att fundera över någon annan orsak. Jag är ju gammal!

Jamen diabetes, det vet väl alla att det brukar medföra svårläkta sår. Jo så är det nog!? Nu är det en förklaring till varför diabetes ger svårläkta sår, som jag är ute efter. Det borde väl Vårdhandboken kunna ge!? Men nej, det finns ingen sådan förklaring.

Under rubriken ”Läkningshämmande faktorer” hittar jag Anemi är en viktig faktor som kan hämma sårläkningen genom bristfällig generell syrsättning av hud och sårområde.” och Tobaksrökning hämmar sårläkningen genom minskad perifer genomblödning (kapillärkonstriktion), minskad tillförsel av syre och näring till huden,”. Nu börjar det likna något, men varför kommer det ingen förklaring till dålig syrsättning? En ledtråd är 1998 års Nobelpris som Furchgott, Ignarro och Mureno fick för sin upptäckt att tillförsel av kväveoxid (NO) till kärlväggens muskelskikt (tunica media) som består av glatt muskulatur, vilken är beroende av regelbunden tillförsel av NO för att kunna bibehålla sin elasticitet och tillåta röda blodkroppar att pumpas igenom de trånga och tunna artärer som kallas arterioler. Tappar arteriolerna sin elasticitet på grund av brist på NO, så blir det svårt för hjärtat att orka pumpa fram röda blodkroppar för leverans av syre till cellerna. Detta är förklaringen till att exvis bensår ofta är svårläkta. Brist på syre ger dålig läkning.

Men varför skulle leveranserna av NO till tunica minska eller upphöra? Jo, om den håriga utsidan på kärlet insida, som kallas glykokalyx, skulle vara skadad så att den inte längre är hög och tät utan låg och gles och kanske fläckvis saknas då minskar dess produktion av NO, som alltså är så avgörande för att dina kärl ska kunna bibehålla sin elasticitet och leverera syre till cellerna.

Men vad är det då som kan skada glykokalyx? Litteraturen anger flera tänkbara orsaker, men den absolut dominerande orsaken anges vara för mycket socker (glukos) i blodet. Just det ja – diabetes! Jo, men du kan ha gått lång tid med för mycket glukos i blodet utan att ha fått diagnosen diabetes eller prediabetes. Under tiden har din glykokalyx sakta men säkert blivit allt glesare och minskat sina leveranser av NO så att dina tunna kärl (arteriolerna) stelnar och tillåter allt mindre mängd röda blodkroppar att nå fram till cellerna för att leverera syre så att ditt sår kan läka utan att orsaka långvariga vårdproblem.

Tyvärr så kan du inte av din läkare få reda på hur det står till med din glykokalyx. Men du kan lätt som en plätt besluta dig för att säkerställa att din glykokalyx inte skadas ytterligare utan till och med börjar att växa sig frisk dvs hög och tät genom att radikalt dra ner på ditt intag av socker dvs söta drycker choklad, glass och godis, mjöl dvs bröd och kakor, stärkelse dvs nykokt potatis (kallnad går bra som exvis stekt), nykokt pasta (kallnad går bra och kan sedan värmas) och likadant med ris. Glöm inte att äta rikligt med sallad huvudsakligen baserad på mörkt gröna ovanjordsgrönsaker – pepprade och saltade plus ekologisk virgin olivolja (ingen billigare olja). De gröna ovanjordsgrönsakerna säkerställer att du får i dig rikligt med kväve (N) som i glykokalyx ”blandas” med syre (O₂) och blir till NO dvs kväveoxid som gör att dina arterioler inte stelnar utan bibehåller sin elasticitet. Detta gör det möjligt för syre att nå fram till cellernas mitokondrier så att sårläkningen inte drar ut på tiden utan läker helt normalt – även om du tillhör de äldre som har svårläkta bensår.

13 reaktioner på ”Varför drabbas så många äldre av svårläkta sår?”

  1. Jag skulle gärna vilja ha en förklaring till varför kallnad potatis, pasta och ris är bra när man sedan värmer upp det igen?????

    1. Kroppen kan inte bryta ner den resistenta stärkelsen vilket gör att den når hela vägen ned till tjocktarmen där den blir mat till våra goda tarmbakterier som bildar smörsyra av stärkelsen. Och just smörsyra anses ju vara ett av de absolut mest effektiva vapnen mot kronisk (låggradig) inflammation som många av oss går runt med utan att känna till det.

      1. Jag förstod inte riktigt vad du skrev, Blir stärkelsen oskadliggjord när man låter potatis, ris o pasta kallna, och att den inte längre finns kvar när man värmer upp igen???

        1. Stärkelse bryts ner till monosackarider på sin väg ner genom matsmältningsapparaten till vilken tarmen hör. Om man kokar potatis och låter den kallna så omvandlas stärkelsen till resistent stärkelse dvs den kan inte brytas ner till monosackarider.

          1. Jag förstår fortfarande inte riktigt vad du skriver. Vad är monosacarider? Det jag vill veta som okunnig är ifall det är nyttigt att låta potatis, ris och pasta kallna och därefter värma upp dem igen. Kan du förklara det på ett enklare sätt?

  2. Allt bygger på vad som finns publicerat i peer-reviewade artiklar som finns att ta del av på sajten Pubmed – amerikanska NIH (National Institute of Health) nätarkiv.

    1. Tack! För kommande artiklar vore det bra med referenser till artiklarna i Pubmed. Jag försöker få mina föräldrar att ta till sig informationen på denna sajt, men har misslyckats pga att det inte finns referenser vilket de insisterar att de måste ha.

  3. Matts Pettersson

    Jag är 60 år. För 2-3 år sedan fick jag sår på smalbenen. Har ganska mycket åderbråck. Samtidigt läste jag Lars Berns bok och tog till mig av kosten. Har nu minskat rejält med kolhydrater, lite svårt när personer runt om inte tror att det har effekt. Har nu inte haft några sår senare året, och det tackar jag LCHF kost, C, D vitamin o magnesium, även 1 msk gurkmeja varje dag. Är åderbråck också en orsak av kost?
    Har vänner som har ont i knän och i senfästen, läkare säger artros. Kan sådant också bero på kolhydrater om det är inflammation?

    1. Min hälsocoach säger att all sjukdom uppstår till följd av felaktig diet, inte nog med sömn, hög stress, inte lagom motion, eller förgiftning från omgivningen. Han gav rådet om HCLF (high carb low fat) vilket jag följde, alla mina mer än 30 sjukdomar försvann inom en månad, alla blodvärden perfekta. Jag borde nämna att jag äter primärt frukt och lägger till strösocker eller vitt ris när jag känner att frukten inte har nog med socker naturligt, jag tar även B12-kosttillskott, och spenderar mycket tid i solen för vitamin D. Jag vet inte hur jag skall tolka det, det går tvärt emot allt jag lärt mig tidigare. Allt jag vet är att det fungerade och fungerar än. Jag blev ganska förvånad över att hitta några på nätet som propagerar för denna diet, en av de populäraste kallar sig Freelee.

  4. Tomas Skogstjärn

    Kostrådet som angavs ovan är bra. Men komplettera gärna med Vit måra eller Gul måra (Galum.sp)De innehåller coumarin som gör att blodet tunnas ut och genomströmningen i de små blodkärlen (kapilårerna) blir bättre. Användmåran både utvärtes och invärtes. De är goda att äta som sallad, soppor och grytor. Eller använd dem som te i både färskt och torkat.. Det går även bra att göa grötomslag av dem och lägga på såret eller eksemet. Har själv använt måra mot ett besvärligt eksem på benet som inte ville läka. Det var det enda som funkade trots att jag hade provat många olika varianter.

  5. Finns det någon dokumenterad forskning som stödjer lösningen som presenteras i denna artikel?

    1. Allt som presenteras i mina artiklar om glykokalyx grundar sig på studier på Pubmed dvs amerikanska NIHs arkiv av peer reviewade medicinsk-vetenskapliga artiklar publicerade i världens ledande medicinsk-vetenskapliga tidskrifter.

      1. Tack för svaret! Det vore bra om framtida artiklar innehöll dessa referenser, annars kan de lätt avfärdas som ovetenskapliga.

Kommentarer är stängda.

Rulla till toppen