Varför drabbas så många äldre av svårläkta sår?

Artikel av Lasse Blomdahl

Detta är åttonde artikeln om glykokalyx, den håriga insidan på våra blodkärl och inne i hjärtat. Dess betydelse verkar vara mer eller mindre okänd bland våra läkare trots att glykokalyx har en avgörande betydelse för vår hälsa och då särskilt när vi blir gamla. Denna åttonde artikel handlar om sårläkning i allmänhet och om svårläkta bensår hos företrädesvis äldre i synnerhet.

Varför drabbas så många äldre av svårläkta sår?

Du känner säkert eller har hört talas om någon som drabbats av ett svårläkt sår. Sådana uppstår ofta hos äldre och läkaren förklarar att det är vanligt att såren har svårare att läka när man blir gammal. Om inte förklaringen är att det kommit in bakterier i såret så brukar läkaren förklara det svårläkta såret med att genomblödningen av vävnaderna blir sämre när man är gammal – en förklaring som de allra flesta accepterar utan att fråga sig varför genomblödningen blir sämre. Skulle nu någon råka ställa den frågan måste man tyvärr räkna med att inte få ett adekvat svar. Förklaringen blir ofta att blodkärlen stelnar när man blir gammal, vilket svar patienten tycker låter logiskt och accepterar utan ytterligare frågor.

Låt oss backa till frågan varför genomblödningen blir sämre och inte acceptera förklaringen att blodkärlen stelnar när man blir gammal. Vad är det då som gör att blodkärlen stelnar? Det är den frågan som läkaren borde kunna svara på, men tyvärr mycket sällan kan besvara korrekt. Ett mycket enkelt svar är att det inte kommer fram tillräckligt med syre varför läkningstiden förlängs. Ibland räcker det inte med längre tid för att det ska läka eftersom det ändå inte kommer fram tillräckligt med syre till såret.

Så här står det på Karolinska Institutets nätsajt ki.se/forskning om varför blodkärlen stelnar: ”Kärlen blir trängre och stelare i takt med att vi klär in dem med blodfetter och nöter bort elastin, det ämne som gör dem elastiska.” Att denna förklaring ges år 2022 när Furchgott, Ignarro och Mureno redan år 1998 fick Nobelpriset för sin förklaring till vad det är som gör att blodkärlen kan bibehålla sin elasticitet är anmärkningsvärt. Den förklaring som FIM gav är att blodkärl stelnar när dess muskelskikt (tunica media), som består av s.k. glatt muskulatur, lider brist på kväveoxid (NO), vilket det gör om glykokalyx är skadad dvs är låg och gles istället för hög och tät som den är när den inte är skadad. Det där med blodfetter och elastin är en gammal och förlegad förklaring som borde tas bort från ki.se/forskning.

Jag söker vidare. I Vårdhandboken står:

”Vid all behandling av sår ska orsaken till såret vara utredd. ”svårläkta sår, till exempel bensår och trycksår, är vävnadsdefekter som måste utfyllas för att såret ska kunna läka.”

Det står vidare ”Målet för sårbehandling är att möjliggöra läkning”.  Som exempel på svårläkande anges ”bensår, fotsår hos personer med diabetes eller vid trycksår” plus ytterligare några exempel.

Jag läser vidare för att få veta vad som orsakar svårläkta sår och finner ”svårläkande som vid bensår, fotsår hos personer med diabetes eller vid trycksår”. Precis vad jag var ute efter. Varför läker sådana sår så långsamt? Jag söker efter anledningen och finner ” Målet för sårbehandling är att möjliggöra läkning, förhindra sårinfektion, minska lidande och underlätta det dagliga livet.” Jovisst, men ……..

Det fortsätter med ”den förväntade tiden för läkning, varierar allt efter patientens ålder, allmäntillstånd, näringstillstånd, rökning, rörlighet och sjukdomar såsom diabetes. Därför kan man inte ange en generell prognos. Stora sår och sår med lång duration läker långsammare, liksom sår med kraftig biobörda/biofilm.”

Här kom det igen – denna gång att läkningen ”varierar allt efter patientens ålder”. Statistiskt ja, men var finns kausaliteten? Denna räddningsplanka att ålder är en orsak till sjukdom eller är orsak till långsam sårläkning, som läkare regelbundet använder sig av för att förklara patienters problem, går patienter på och slutar att fundera över någon annan orsak. Jag är ju gammal!

Jamen diabetes, det vet väl alla att det brukar medföra svårläkta sår. Jo så är det nog!? Nu är det en förklaring till varför diabetes ger svårläkta sår, som jag är ute efter. Det borde väl Vårdhandboken kunna ge!? Men nej, det finns ingen sådan förklaring.

Under rubriken ”Läkningshämmande faktorer” hittar jag ”Anemi är en viktig faktor som kan hämma sårläkningen genom bristfällig generell syrsättning av hud och sårområde.” och ”Tobaksrökning hämmar sårläkningen genom minskad perifer genomblödning (kapillärkonstriktion), minskad tillförsel av syre och näring till huden,”. Nu börjar det likna något, men varför kommer det ingen förklaring till dålig syrsättning? En ledtråd är 1998 års Nobelpris som Furchgott, Ignarro och Mureno fick för sin upptäckt att tillförsel av kväveoxid (NO) till kärlväggens muskelskikt (tunica media) som består av glatt muskulatur, vilken är beroende av regelbunden tillförsel av NO för att kunna bibehålla sin elasticitet och tillåta röda blodkroppar att pumpas igenom de trånga och tunna artärer som kallas arterioler. Tappar arteriolerna sin elasticitet på grund av brist på NO, så blir det svårt för hjärtat att orka pumpa fram röda blodkroppar för leverans av syre till cellerna. Detta är förklaringen till att exvis bensår ofta är svårläkta. Brist på syre ger dålig läkning.

Men varför skulle leveranserna av NO till tunica minska eller upphöra? Jo, om den håriga utsidan på kärlet insida, som kallas glykokalyx, skulle vara skadad så att den inte längre är hög och tät utan låg och gles och kanske fläckvis saknas då minskar dess produktion av NO, som alltså är så avgörande för att dina kärl ska kunna bibehålla sin elasticitet och leverera syre till cellerna.

Men vad är det då som kan skada glykokalyx? Litteraturen anger flera tänkbara orsaker, men den absolut dominerande orsaken anges vara för mycket socker (glukos) i blodet. Just det ja – diabetes! Jo, men du kan ha gått lång tid med för mycket glukos i blodet utan att ha fått diagnosen diabetes eller prediabetes. Under tiden har din glykokalyx sakta men säkert blivit allt glesare och minskat sina leveranser av NO så att dina tunna kärl (arteriolerna) stelnar och tillåter allt mindre mängd röda blodkroppar att nå fram till cellerna för att leverera syre så att ditt sår kan läka utan att orsaka långvariga vårdproblem.

Tyvärr så kan du inte av din läkare få reda på hur det står till med din glykokalyx. Men du kan lätt som en plätt besluta dig för att säkerställa att din glykokalyx inte skadas ytterligare utan till och med börjar att växa sig frisk dvs hög och tät genom att radikalt dra ner på ditt intag av socker dvs söta drycker choklad, glass och godis, mjöl dvs bröd och kakor, stärkelse dvs nykokt potatis (kallnad går bra som exvis stekt), nykokt pasta (kallnad går bra och kan sedan värmas) och likadant med ris. Glöm inte att äta rikligt med sallad huvudsakligen baserad på mörkt gröna ovanjordsgrönsaker – pepprade och saltade plus ekologisk virgin olivolja (ingen billigare olja). De gröna ovanjordsgrönsakerna säkerställer att du får i dig rikligt med kväve (N) som i glykokalyx ”blandas” med syre (O₂) och blir till NO dvs kväveoxid som gör att dina arterioler inte stelnar utan bibehåller sin elasticitet. Detta gör det möjligt för syre att nå fram till cellernas mitokondrier så att sårläkningen inte drar ut på tiden utan läker helt normalt – även om du tillhör de äldre som har svårläkta bensår.