Hur uppstår högt blodtryck?

Detta är sjunde artikeln om glykokalyx, den håriga insidan på våra blodkärl och inne i hjärtat. Dess betydelse verkar vara mer eller mindre okänd bland våra läkare trots att glykokalyx har en avgörande betydelse för vår hälsa och då särskilt när vi blir gamla. Denna sjunde artikel handlar om högt blodtryck.

Det är intressant att läsa vad som skrivs om högt blodtryck på nätsajterna. Eftersom alla verkar vara överens om att högt blodtryck utgör en risk att utveckla allvarliga och till och med livshotande sjukdomar så behöver vi inte ödsla kraft på att diskutera den frågan. De sammanfattningar om högt blodtryck som ges av nätsajterna är ganska lika dvs man börjar med att förklara att högt blodtryck, hypertoni, innebär att blodkärlen har kroniskt ökat tryck. Ju högre tryck i blodkärlen desto hårdare måste hjärtat pumpa. Förvånansvärt nog så saknas ofta förklaringar till varför det uppstår högre tryck i blodkärlen.

Sedan är det vanligt att man fastslår att det är en sjukdom. Det är inte normalt att ha ett förhöjt blodtryck (hypertoni). Ett ytterst lätt förhöjt blodtryck brukar dock inte ses som en sjukdom utan mer som en riskfaktor. Blodtrycket stiger även ju äldre vi blir! Menar man verkligen att högt blodtryck orsakas av att man blir äldre?  Att det finns ett statistiskt samband mellan ålder och högt blodtryck är alla överens om, men var finns kausaliteten?  

ki.se/forskning försöker sig på en förklaring:

”Den allra starkaste riskfaktorn för att få högt blodtryck är ålder. I takt med att vi blir äldre kommer våra blodkärl att bli trängre och stelare.” Ingen förklaring till vad det är som gör att de blir trängre och stelare. KI forts: ”Stela kärl kan liknas vid stuprör, där någon regelbundet häller på några liter vatten. Det uppstår ett högre tryck när stupröret inte kan vara eftergivligt för varje ny hink. Mjuka och smidiga kärl kan ta emot varje pulsslag bättre genom att vidga sig något när blodet passerar. Det ger en lägre belastning på kärlväggarna.” Jag håller med.

När jag läser KIs skrivning så förvånas jag över att man lägger tyngdpunkten på ålder. Ålder och högt blodtryck har ju bara ett statistiskt samband utan kausalitet. Resten av citatet ger överhuvudtaget ingen förklaring till någonting som kan förklara primär hypertoni, vilka utgör ca 90% av alla höga blodtryck.

Sedan fortsätter man:

”Kärlen blir trängre och stelare i takt med att vi klär in dem med blodfetter och nöter bort elastin, det ämne som gör dem elastiska. Därför kommer mer eller mindre alla att drabbas av högt blodtryck så småningom.” 

Denna ålderdomliga förklaring ger alltså ki.se/forskning år 2021 trots att Furchgott, Ignarro och Mureno på 1990-talet förklarat att det är kväveoxid (NO) som gör att kärlväggens glatta muskelskikt (tunica media) kan bibehålla sin elasticitet dvs inte stelna. I och med att de 1998 fick Nobelpriset i medicin och fysiologi för sin upptäckt så är det märkligt att Karolinska Institutet år 2022 ger förklaringen ”Kärlen blir trängre och stelare i takt med att vi klär in dem med blodfetter och nöter bort elastin, det ämne som gör dem elastiska. Därför kommer mer eller mindre alla att drabbas av högt blodtryck så småningom.” 

Sedan fortsätter man och skriver:

Men det finns en rad faktorer som kan skynda på den här processen, få blodkärlen att åldras snabbare, säger Jonas Spaak docent i kardiologi vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, Karolinska Institutet.” Jag håller med och hoppas att få en förklaring med kausalitet. I stället fortsätter han:

”Dit hör brist på fysisk aktivitet, fetma, hög alkoholkonsumtion och rökning. Rökning bidrar till att bryta ned elastinet i blodkärlen. Stress är en annan faktor, både det vi i vardagslivet kallar stress och det större begreppet socioekonomisk stress. Långvarig exponering för buller är en annan faktor som kan påverka blodtrycket negativt.”

Vad är det här för gammal skåpmat, tänker jag och fortsätter läsningen:

”Att äta mycket salt driver också upp blodtrycket. Salt får njurarna att öka vätskevolymen i kärlsystemet, så att mer vätska ska passera genom de stela stuprören. För flera av de här riskfaktorerna är det svårt att beskriva exakt hur de var för sig påverkar blodtrycket, eftersom de ofta hänger ihop och växelverkar.” 

Ökad vätskemängd i blodet är inte grundorsaken till högt blodtryck. Det sa man förr. Numera vet vi att det är blodkropparna som får svårt att passera igenom de tunna blodkärl som har ett muskelskikt (tunica media) bestående av glatt muskulatur, vilket på grund av brist på kväveoxid har tappat sin elasticitet och stelnat. Dessa mycket tunna kärl kallas arterioler. När deras muskelskikt på grund av brist på kväveoxid (NO) stelnar, så blir det tyngre för hjärtat att pumpa blodet genom de tunna arteriolerna som har en diameter som ibland är mindre än blodkropparnas. Visserligen är blodkropparna formbara men ändå tvingas hjärtat att pumpa hårdare så att blodtrycket stiger.

Orsaken till att arteriolerna inte får tillräckligt med NO är skadad glykokalyx. Insidan på våra blodkärl består av ett lager med endotelceller, vilka på utsidan är försedda med en hårig yta. Det är den håriga ytan som kallas glykokalyx. Så länge den är frisk dvs hög och tät så producerar den kväveoxid (NO) så att kärlens muskelskikt förblir elastiskt. När glykokalyx blir sjuk eller skadad dvs är låg och gles eller kanske till och med saknas helt så minskar eller kanske till och med upphör NO-produktionen.

Då är givetvis frågan vad det är som gör att glykokalyx kan bli låg och gles eller helt försvinna? Detta är inte definitivt klarlagt, men det mycket i litteraturen som tyder på att långvarig och låggradig hyperglykemi dvs för mycket socker i blodet under lång tid skadar glykokalyx till och med innan man hunnit få diagnoserna prediabetes eller diabetes. Sedan Livsmedelsverket kom ut med kostråd år 1976 har svenskarnas kost till största delen bestått av kolhydrater (socker i mat, dryck, godis, glass, bröd, mjöl, potatis, pasta och ris mm). På vägen ner genom matsmältningskanalen spjälkas dessa disackarider och polysackarider till monosackarider, vilka när de kommit in i blodcirkulationen i allt för stor mängd skadar glykokalyx.

Så kallad sekundär hypertoni är en mer ovanlig form av högt blodtryck som kan bero på till exempel njurskador eller ovanliga hormonella sjukdomar. Vissa läkemedel kan också ge högt blodtryck. Dessa beräknas utgöra ca 10% av alla som har högt blodtryck.

Eftersom man redovisar vad som orsakar det som kallas sekundär hypertoni så borde man också tala om primär hypertoni (ca 90% av alla som har högt blodtryck) och vad detta orsakas av. Men till detta ges ingen förklaring annat än ungefär så här: ”De som lever så som människan gjorde när vi levde som jägare-samlare har inte högt blodtryck och får inte högre blodtryck vid högre ålder. Vår västerländska livsstil med ohälsosam mat, inaktivitet och stress påverkar blodtrycket.”

Det är visserligen intressant att redovisa skälen till att högt blodtryck är farligt, men det som enligt min mening är betydligt mer intressant är att förklara vad det är som gör att vårt blodtryck etablerar sig på så höga nivåer att det utgör en risk för exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar och för tidig död.

Blodtrycksdoktorn.se frågar ”Vem får högt blodtryck?”, vilket lätt får en att tro att det bara är vissa människor som får högt blodtryck. Detta sätt att uttrycka sig gör att man som läsare tänker att jag själv inte tillhör dessa ”vissa människor”. Men så är det inte! Det är inte bara vissa människor som kan få högt blodtryck – det kan alla människor få om man äter för mycket kolhydrater (socker i mat, dryck, godis, glass, bröd, mjöl, potatis, pasta och ris mm). Frågan är hur det höga blodtrycket uppstår genom av för mycket monosackarider skadad glykokalyx och därav bristande leveranser av NO till tunica media och stelnade arterioler som inte tillåter röda blodkroppar att passera igenom för att leverera syre till cellerna redovisas inte på de nätsajter jag tagit del av – inte ens på Hjärt & Lungfondens hemsida.

Lasse Blomdahl

14 reaktioner på ”Hur uppstår högt blodtryck?”

  1. Så oerhört intressant artikel som för mig ökar förståelsen för hur saker och ting fungerar genom att orsaker och konsekvenser beskriv på ett pedagogiskt sätt. Tack.

  2. Walter Kempner bevisade redan på 1940-talet att en vegansk diet bestående av högt kaloriintag, lågt fettintag, lågt proteinintag och lågt saltintag botade hjärt-kärlsjukdomar på några veckor. Värt att studera. Det fungerade för mig när jag hade hjärtproblem. Sök på “Kempner rice diet”. Det finns väldigt mycket disinfo om detta på nätet, det går ju nämligen inte att tjäna storkovan på att bota folk med en diet…

  3. Johan Larsson

    Minst lika viktigt som att undvika socker och sockerbildande matvaror, anser jag det är att äta mer sällan. Den som äter 1-2 ggr totalt per dag, kan slarva lite mer med sockret än den som äter 5 mål om dagen. Bäst så klart att inte slarva alls med socker, men jag väljer hellre endast ETT mål om dagen med lite sockerdricka till än LCHF-mat var 3:e timme – ur hälsosynvinkel. Det är den långa “matvilan” som ger blodkärlen tid att få nödvändig service.

    Sedan finns det nog många skäl till att gröna O.J-grönsaker är nyttiga, men jag skulle nog faktiskt gissa att vi aldrig får brist på kväve åt glykokalyxen. Det är ett mycket vanligt grundämne som återfinns lite här och var. Det gäller som sagt att ge den tid åt att reparera sig, vilket till största del har att göra med fastetider, där 16h-fasta räcker långt.

    En annan myt kring blodtryck gäller snus. Jag tänker på inga sätt framhålla att det är en allmänt helt ofarlig produkt. Men när de påstår att trycket ökar, så kommer det sig av direkt relativa mätningar. Med det menar jag, att initialt om någon börjar snusa, kommer blodtrycker vara förhöjt, för att efter någon månad vara ungefär det samma som innan. Åt andra hållet, när en person slutar snusa kommer ett av utsättningssymtomen vara lägre tryck än vanligt för att sedan stiga till normaltryck efter ett par veckor. Kroppen kompenserar för den yttre förändringen i båda fall. Nu kan man tänka sig ett par enheter högre konstant för att övriga gifter utöver nikotinet belastar hälsan, men de 10% i tryck och puls som forskare ibland påstår, är helt överdrivna.

    1. Anders+Norelius

      Hej!!!!
      Kan inte låta bli att lägga in en kommentar ang. det du säger om LCHF och att äta var tredje timma. Det är precis raka motsatsen till vad LCHF är eller syftar till.
      Vitsen är att äta 1-2 ggr per dag. 12 timmar frihet från mat per dygn. Kanske fasta 24 timmar eller längre emellanåt och att låta magen vila. Jag och min flickvän gör detta. Man blir i princip aldrig hungrig men man vet när det är dags att äta. Kan tillägga att vi mår utmärkt. Jag ägnar mig åt uthållighetsidrott och ett långlopp på fastande mage samt utan energidryck, bara vatten + lite salt, fungerar utmärkt.

  4. Inger Gustavsson

    Det sägs att rödbetor är bra för blodkärlen pga att de innehåller mycket nitrat som kroppen gör om till kväveoxid. Kan detta nitrat/kväveoxid hjälpa till att återuppbygga skadad glykokalyx? Hur kan man annars göra för att hjälpa skadade blodkärl/glykokalyx?

    1. Det finns inga officiellt accepterade råd för hur man ska få sin glykokalyx att växa sig frisk, men först och främst ät inte (eller minska betydligt) socker i mat, dryck, godis, glass, bröd, mjöl, potatis, pasta och ris mm. Se sedan till att din kost innehåller mycket mörkt gröna ovanjordgrönsaker som bladspenat, brocolli, ruccola, mm som innehåller mycket kväve. På så vis har jag och flera med mig som det verkar återfått en frisk dvs hög och tät glykokalyx. Alltid smör till stekning och olivolja till den stora grönsalladen som utgör halva huvudmåltiden – aldrig fröoljor.

    1. Lars Bern

      Blir blodtrycket för lågt kan hjärnan drabbas av syrebrist, vilket man nog skall undvika. Det vanligaste tecknet på det är fallskador som drabbar övermedicinerade gamla.

  5. tack för en bra artikel. En fråga ; vad är “för mycket socker” i maten?

    1. Du vill ha en tydlig definition av vad “för mycket socker” är förstår jag. Detta finns inte. Försök följ min specifikation av vad man inte ska äta. För ytterligare hjälp hänvisar jag till den svenska sajten dietdoctor.com.

    2. Anders+Norelius

      Jag började så här.
      Valde bort ALLT tillsatt socker. Då försvinner rätt mycket kan jag säga….
      Sockersuget försvann överraskande snabbt.
      Vartefter tiden gick…..
      Drog successivt ner allt som innehåller stärkelse. Där försvann en hel del till…
      Jag lyckades övertyga mig själv att äta rätt sorts fett, mättat, som gav mig energi istf. kolhydraterna.
      Glöm inte att protein från vegetarisk källa inte kan ersätta det från animalisk källa med mindre än att man äter 2-4 ggr mängden av vegetariskt protein för att få i sig allt man behöver. Inses lätt att det inte är hållbart.
      Beträffande socker så lyssna gärna på Youtube på Robert Lustig. Snart vet du allt du behöver veta om socker!!!

Kommentarer är stängda.