Syresättningen av blodet ser bra ut säger doktorn

Detta är fjärde artikeln från Lasse Blomdahl i en serie om glykokalyx – den håriga “heltäckningsmattan” som måste vara frisk och täcka insidan på våra blodkärl för att vi ska få leva friska långt upp i ålderdomen.

Syresättningen av blodet ser bra ut säger doktorn och jag blir glad och hoppfull. Det känns tryggt att få veta att syresättningen av blodet fungerar. Det känns som en garanti för att jag inte är så dålig som jag fruktat, det inger hopp.

Visst, det är gott och väl att vi när vi andas får in tillräckligt med syre (O₂) i blodet, men det ska inte bara skvalpa omkring där. Så gör det ingen nytta, syret måste också nå ut till varenda en av de många miljarder celler vi har i kroppen. Annars mår vi inte så bra. Det är där, framför allt i cellernas mitokondrier, som vi har nytta av syre. Där är syre en absolut nödvändighet för att vi med hjälp av cellandningen ska kunna producera ATP (adenosintrifosfat), vilket är grunden för all den energi vi behöver för att vår kropp ska kunna fungera och du själv ska känna dig rask och pigg.

Men är det inte självklart att syret på sin resa med de röda blodkropparna kommer fram till cellerna? Nej, tyvärr inte eftersom våra blodkärl kan tappa sin elasticitet eller i varje fall en del av sin elasticitet och då kommer inte syret fram till cellerna i den omfattning som krävs för att vi ska må bra. Detta beror inte på att kärlen förkalkas på grund av ålder, en vanlig förklaring som ges till patienter, vilka tycker det låter rimligt och därför accepterar den felaktigt förenklade förklaringen.

Det som gör att våra blodkärl tappar sin elasticitet och då tänker jag särskilt på de tunnaste tunna kärlen som når fram till celler för att leverera syre, är brist på kväveoxid (NO). Detta kan verka konstigt eftersom det i litteraturen anges att alla celler själva tillverkar NO. Riktigt, men om det inte kommer tillräckligt med syre till cellen så blir det sannolikt inte tillräckligt med ATP för att produktionen av NO ska kunna äga rum i cellen. Glöm inte att för praktiskt taget allt som utförs i cellerna hos en frisk människa så krävs syre. Detta innebär att om det inte kommer syre till cellerna så kan inte heller cellerna producera NO.

Då är frågan vad det är som gör att man får brist på NO. Det är här som den håriga ”heltäckningsmattan” på insidan av våra blodkärl, glykokalyx, kommer in i bilden. Syret, det som mäts och kallas syresättning, kommer från den luft du andas in och tas in i blodcirkulationen via lungornas alveoler (lungblåsor) och tas emot av de tunna kapillärerna vilka ”betalar” genom att lämna koldioxid (CO₂) tillbaka till alveolerna. Eftersom den luft vi andas in innehåller 78% N₂ så kanske någon undrar om det inte är detta kväve som så småningom kommer att bli kvävet i NO och komma tunica media tillgodo? Nej, det är det inte. Vi andas faktiskt ut mer N₂ än vi andas in.

GasAtmospheric airExhaled airChange
    
Nitrogen, N278%79%+1%
    
Oxygen, O221%16%-5%
    
Carbon dioxide, CO20.04%4%+4%
    
Others (mostly argon, Ar)1%1%0%

Om dessa ”lungkapillärer” har börjat tappa sin elasticitet så märks detta på syresättningen av blodet. Men i det här exemplet så säger vi att syresättningen är bra. Trots detta mår inte patienten bra.

Det är här som glykokalyx kommer in i bilden som ”huvudleverantör” av NO till den elastiska muskulaturen i kärlväggen (tunica media). Det är mycket som tyder på att en frisk glykokalyx har avgörande betydelse för att den elastiska muskulaturen ska få leverans av NO. Glykokalyx ska blanda syre från inandningen med kväve från kosten där det verkar som om de mörkt gröna och röda ovanjordsgrönsakerna är huvudleverantör av kvävet, vilket också finns i annan kost, men inte så mycket som i de nämnda grönsakerna.

Så länge din glykokalyx är frisk, dvs hög och tät, så kan din elastiska muskulatur i kärlväggarna (och i hjärtat) få leverans av NO och bibehålla sin elasticitet. Men även om du äter rikligt med mörkt gröna eller röda ovanjordsgrönsaker så kan allt saboteras av att du under lång tid har följt Livsmedelsverkets kostråd att minst 50% av din kost ska vara kolhydrater. Om kolhydraterna dominerar din kost och huvudsakligen består av socker, mjöl och stärkelse skadas glykokalyx, som blir låg och gles och kanske till och med saknas fläckvis. Resultatet blir att NO-produktionen sjunker och den elastiska muskulaturen i dina blodkärl (tunica media) och i hjärtat får allt mindre leveranser av NO och därmed tappar sin elasticitet och pumpförmåga. Detta i sin tur innebär att hjärtat pumpar allt mindre mängd blod per tidsenhet, vilket också innebär att de röda blodkropparna med sitt syre får allt svårare att pumpas fram i de allt stelare tunnaste kärlen för leverans av syre till cellerna.

Jag har i mina tidigare artiklar om glykokalyx kallat de tunnaste tunna blodkärlen för kapillärer därför att de flesta känner till det ordet. Nu märker jag att jag måste förklara hur det ligger till. Längst ut i blodcirkulationens periferi finns det alltså kapillärer, men det finns också arterioler. Medan det i kapillärer inte finns någon elastisk muskulatur (tunica media) så finns detta i arterioler.

Diametern på kapillärer och arterioler överlappar varandra:

När man då vet att röda blodkroppar har en diameter om 7-8µm (vid B12-brist kan de vara större) så är det lätt att förstå att det blir mycket svårt för hjärtat att orka pumpa dessa röda blodkroppar, som visserligen är formbara, genom kärl som är 2-7µm, om kärlväggarna tappat sin elasticitet genom att den elastiska muskulaturen (tunica media) fått för lite NO.

För att cellerna ska få leverans av syre till sin cellandning så måste vi således se till att leva så att vi bibehåller elasticiteten i våra blodkärl. Detta gör vi genom att avstå från att äta och dricka sådant som skadar vår glykokalyx dvs socker, mjöl och stärkelse. Det finns massor av studier på Pubmed som redovisar att mycket socker i blodet under längre tid, dvs vid långtidshyperglykemi, skadar glykokalyx. Om du samtidigt som du avstår från socker, mjöl och stärkelse i din kost, ökar ditt intag av mörkt gröna och röda ovanjordsgrönsaker, vilka innehåller mycket kväve, så kommer din glykokalyx att växa sig hög och tät och börja leverera rikligt med NO till muskelskiktet (tunica media) i dina blodkärl så att dessa bibehåller eller återfår sin tappade elasticitet, normaliserar ditt blodtryck och åter kan börja leverera syre till cellerna.

Betänk att också ditt hjärta består av så kallad glatt muskulatur (dvs samma slags elastiska muskulatur som finns i blodkärlens muskelskikt) på vars insida skall finnas en hög och tät glykokalyx för att ditt hjärta a. ska få NO och bibehålla sin elasticitet och kunna pumpa med full kraft och b. de elektriska signalerna från sinusknutan i höger förmaks tak ska kunna följa en hög, tät och negativt laddad glykokalyx så att ditt hjärta slår i regelbunden takt.

Lasse Blomdahl

11 reaktioner på ”Syresättningen av blodet ser bra ut säger doktorn”

  1. Bär borde fungera. Med sitt rika innehåll av polyfenoler i aronia, blåbär svarta vinbär m.fl. Inga stora mängder men en handfull varje dag borde räcka. Odlar själv aronia och fryser in till vinterhalvåret. Det finns även att köpa torkad aronia och fläderbär och göra té av.

    1. Birgitta Ekenstierna Ekenstierna

      Gröna och röda grönsaker. Alla salladssorter, selleri, nässla, mangold, tomat, rädisa, rödbeta, rödlök. Undrar om det inkluderar även bär . Då blir utbudet betydligt större

    2. Anneli Westberg Kekkonen

      Det finns olika sorter av kål. Grönkål tex som kan skördas långt fram på hösten.
      Paprikor, squash mfl finns.

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.