Risker med vaccination mot SARS-CoV-2 (del 5.)

Datum: 25 oktober, 2021Författare: lars bern— Redigera

Skademekanism #5  https://stureblomberg.blogspot.com/2021/06/risker-med-vaccination-mot-sars-cov-2_16.html

De skadliga effekterna av anti-S-antikroppen

Det fanns ett direkt, positivt samband mellan mängden anti-spik-protein-antikroppar i blodet och graden av allvarlig lungskada hos Makak-aporna. Lungvävnaden hade tecken på diffus alveolär skada (DAD), med olika grader av exsudat (pusliknande vätska) och blödning.  

När djuren återigen drabbades av en infektion orsakade anti-spikantikroppen en allvarlig akut lungskada (ALI) genom att undertrycka M2-makrofager, som har till uppgift att lösa upp inflammationen. 

REF: Li Liu, et al. ”Anti-spike IgG causes severe acute lung injury by skewing macrophage responses during acute SARS-CoV-2 infection.” JCI Insight. 2019;4(4):e123158 https://doi.org/10.1172/jci.insight.123158

I svåra fall av COVID-sjukdom kan flera organ inflammeras, inklu-sive lunga, hjärta, lever och njure. Inflammation kan också spridas till blodet och nervsystemet, vilket kan leda till multi-organsvikt. SARS-CoV-2 kan direkt invadera organets celler genom ACE2-receptor-erna på och inom dessa organ. Dessutom kan aktivering av cytokin-storm, felreglerat immunsvar, koagulations-dysfunktion och infiltra-tion av inflammatoriska celler vid en SARS-CoV-2-infektion också leda till multiorgansvikt hos dessa patienter. 

REF: Mokhtari, Tahmineh et al. ”COVID-19 and multiorgan failure: A narrative review on potential mechanisms.” Journal of molecular histology vol. 51,6 (2020): 613-628.

https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC7533045/

SARS-CoV-2-antikroppar mot spikproteinet och nukleoproteinet på ytan korsreagerade med 28 av 55 testade vävnadstyper. Reaktionerna inträffade i tarm- och barriärproteiner, magtarmsystemets celler, mitokondrier och i vävnader från sköldkörtel, nervsystem, hjärta, leder, hud, muskler och lever.

Exempel på detta: 

1. Mitochondrier: Kroppens energiomsättning sker i mitokondrierna (energiverken). Under dess sista steg, i den s.k. elektrotransportked-jan, bildas det 38 adenosintrifosfat, ATP (=små energipaket), som an-vändes i alla energikrävande processer i kroppen. Elektrontransporten äger rum i mitokondriens inre membran. Detta membran utgöres av lipider, varav kardiolipin utgör 20% av dessa lipider. I detta membran sitter också fyra stora proteinkokmplex: I, II, III och IV. Det visades i studien att de antikroppar som bildats av SARS-CoV-2 och som bildas vid vaccination korsreagerar mycket starkt med både kardiolipin och Proteinkomplex II (=M2). Om anti-kroppar binder sig till ett av dessa proteiner innebär det att funktion-en upphör och elektrontransporten stoppas upp. Istället för att bilda 38 små energipaket (ATP) av en enda glukosmolekyl bildas endast 2 ATP (=1/19-del). Det är därför som patienter med SARS-CoV-2 är så enormt trötta vilket också drabbar dem, som blivit vaccinerade. Det är inte säkert att denna trötthet kickar in omedelbart utan den kan nog utvecklas med tiden. I och med att man har vaccinerats med ett mRNA, så har man gjort om sina egna celler till fabriker, som ständ-igt producerar spikproteiner och antikroppar mot dessa spikproteiner, där det finns en ”PÅ”-knapp, men inte verkar finnas en ”AV”-knapp. 

Det finns en pedagogisk beskrivning av elektrontransportkedjan här: https://www.youtube.com/watch?v=AqdjTtcNpM8 

2. Lungor: För att kunna andas utan större ansträngning utsöndras till lungornas luftblåsor (alveolerna) ett vätskeskikt, som innehåller äm-nen som sänker ytspänningen i lungorna, s.k. surfactants. Det rör sig om en lipidkomponent och flera olika proteiner. Även ventilation med respirator underlättas och man behöver inte använda alltför höga tryck vid inblåsning, vilket annars skulle få många negativa konsekvenser. Man visade i en studie att av 24 olika gemensamma aminosyre-sekvenser på fem peptider (pentapeptider) mellan SARS-CoV-2:s spikprotein och proteiner i surfactant så blev det en kors-reaktion med 13 av dessa 24. När antikropparna mot spikproteinet bildas (via SARS-CoV-2 eller via vaccination) så finns det således en stor risk för att antikropparna kommer att korsreagera med surfa-tant. Om och när detta sker så ökar ytspänningen och andningen försvåras, både spontant och med respirator. Detta skulle kunna förklara en del av de ventilationsproblem man sett vid SARS.CoV-2 och även ha betydelse efter vaccination. 

Man har också visat att antikroppar som produceras mot vissa epi-toper (=aminosyresekvenser) i spikproteinet (epitoperna S597-603 och S604-625) gav stark förvärring av lungskadorna hos makar-apor. Det kan då vara intressant att veta att sera från 64% av patienterna med COVID-19 innehöll antikroppar som binder just till denna region av spikproteinet, vilket skulle kunna förklara en del av de svåra lung-skadorna hos vissa patienter. 

3. Centrala Nervsystemet: Man kunde påvisa korsreaktioner mellan anti-SARS-CoV-2-antikroppar och 8 olika proteiner i hjärnan. Den starkaste korsreaktionen inträffade med neurofilament proteinet, NFP, som utgör ett slags cellskelett för nervens utskott, axoner och dendrit-er, och har betydelse för nervernas tillväxt, nervlednings-hastighet och funktion. Man påvisade också relativt kraftig korsreaktion med GAD-65, glutaminsyradekarboxylas, som är ett enzym som katalys-erar omvandlingen av aminosyran glutaminsyra till signalsubstan-sen GABA, gammaaminosmörsyra. Denna är den vanligaste häm-mande signalsubstansen i det centrala nervsystemet. Den är bl.a. vanlig i de basala ganglierna, som är omkopplingsstationer i hjärnan. Den är också en av de substanser som flyttar korttidsminnets informa-tion till långtidsminnet.Vidare korsreagerade proteinet synapsin, som är knutet till neurofilamentet och styr hur och när transmittorsubstan-ser skall frisättas under nervsignalen. Dåligt fungerande synapsin har hos försöksdjur visats ge kramper och inlärningssvårigheter. Slutligen skedde korsreaktioner med Transglutaminas 6, tTG6. I sera från schi-zofrena patienter har man funnit ökad prevalens av anti-tTG6-anti-kroppar. 

Videon nedan visar ett antal patienter med svåra kramper direkt efter vaccination, skulle kunna bero på att antikropparna reagerat med GAD-65, och på så sätt blockerar signalsubstansen GABA, men skulle också kunna förklaras på annat sätt. 

https://www.brighteon.com/6906a363-9505-46eb-8e48-2b4023d262c7

4. Tyreoidea. Jod når sköldkörteln i form av Natriumjodid. För att jod skall kunna verka i kroppen och bilda proteiner som tyreoglobulin, som är ett förstadium till tyreoideahormoner, så måste det först ge-nomgå en katalys och förlora en elektron. Denna katalyserande upp-gift genomförs med hjälp av enzymet tyreoidea peroxidas. Men anti-kropparna i konvalescentserum från SARS-CoV-2 patienter visade sig korsreagera med tyreoideaperoxidas, vilket kan vara ytterligare en förklaring till trötthet i samband med SARS-CoV-2 eller efter mRNA-injektioner.  

REF: Vojdani, Aristo, et al. ”Reaction of Human Monoclonal Anti-bodies to SARS-CoV-2 Proteins With Tissue Antigens: Implications for Autoimmune Diseases.” Front. Immunol., 19 January 2021

https://doi.org/10.3389/fimmu.2020.617089

Sture Blomberg

1 reaktion på ”Risker med vaccination mot SARS-CoV-2 (del 5.)”

Kommentarer är stängda.