Är coronapandemin i huvudsak en metabol pandemi?

Efter ett drygt år med coronapandemin kan vi dra ett antal viktiga slutsatser rörande bakomliggande faktorer som kraftigt försvårar sjukligheten vid en Covid-19 sjuklighet. Det är två faktorer som sticker ut mer än andra och det är hög ålder och metabol sjuklighet. När det gäller åldersfaktorn så är det svårt att bedöma hur stor del av den som egentligen främst är metabol sjuklighet, som ju är vanligare bland äldre. Många friska äldre verkar ju kunna klara Covid-19 ganska bra. Självklart betyder dock ett försvagat immunförsvar vid högre ålder en hel del. Min slutsats är att den viktigaste faktorn, för att förklara varför vissa individer blir svårt sjuka medan andra inte blir det, är att de har någon eller några metabola diagnoser.

I min nyutkomna bok CORONAN och Den Metabola Pandemin går jag igenom sambanden. Jag visar att utan den pandemi av metabol sjuklighet som utbrutit, efter att det medicinindustriella komplexets kostråd kablades ut över västvärlden i slutet av 70-talet, så hade Covid-19 pandemin inte varit värre än en vanlig influensa. Boken analyserar vad som orsakar de metabola sjukdomarna som idag kräver 40 miljoner liv årligen och som redan drabbat nästan halva jordens befolkning. Boken ger även handfasta råd hur vi kan minska risken att drabbas och även hur vi med ganska enkla kostförändringar ofta kan undvika och bota vår metabola sjuklighet.

De tre metabola faktorer som man lätt identifierar i sjukdomsstatistiken runt om Covid-19 pandemin och som visat sig ha stor betydelse är:

  • Övervikt och fetma
  • Högt blodsocker
  • D-vitaminbrist

Jag har i tidigare krönikor berört betydelsen av en hög D-vitaminnivå för ett fungerande immunförsvar. Jag går inte närmare in på det här.

När det gäller högt blodsocker så visar en spansk studie från december, att av drygt 11.000 sjukhusinlagda patienter avled 20%. Dödligheten var ca tre gånger högre bland patienter med högt blodsocker vid intaget, jämfört med de med normalt blodsocker. I min bok redogör jag för de mekanismer som medför att förhöjt blodsocker gör blodkärlen mer sårbara för inflammation vilket är kritiskt vid Covid-19 som är en vaskulär sjukdom. De som avlider uppvisar ofta en mängd tromboser i de fina blodkärlen som täpper till lungornas aveoler, vilket är en av huvudorsakerna till de lungproblem som drabbar de svårt sjuka.

Redan i samband med svininfluensan 2009 identifierade forskare fetma som en riskfaktor för allvarlig sjuklighet och död bland infekterade individer. Studier under det senaste året visar att redan när personer har ett BMI över 23 börjar risken för allvarlig Covid-19 öka. Vid högre BMI-nivåer ökar riskerna signifikant.

Fetma orsakar ett kroniskt tillstånd av metainflammation med systemiska implikationer för immunförsvaret. Feta individer uppvisar försenad och avtrubbad antiviral respons mot influensavirusinfektion och de upplever svag återhämtningsförmåga efter sjukdom. Effektiviteten av antivirala medel och vaccin är även reducerad och spelar en roll för att förlänga sjuklighetscykeln vilket läggs till den redan försvagade immunresponsen. Även när influensainfektioner har ebbat ut bidrar den ökade mottagligheten för sekundära bakteriella infektioner och dålig läkning av lungepitel till den högre dödligheten i den överviktiga populationen.

Sannolikt kan dessa fynd extrapoleras till olika luftvägsvirus. Den ökande fetman i samhället är mot denna bakgrund alarmerande, eftersom infektioner av feta individer snart blir standardförloppet i stället för den väl karaktäriserade infektionen hos personer med hälsosam vikt. Med tilltagande infektioner bland den växande populationen av feta individer ökar incidensen av allvarliga influensapandemier. Detta som ett resultat av ökad viral smittspridning och överföring och utveckling av nya virala varianter. Bromsandet av den metabola fetmaepidemin skulle inte bara förbättra livskvaliteten för miljontals människor; det skulle också dämpa effekten av fetman på infektionssjukdomarna och därmed lindrigare influensaepidemier.

Den fråga vi måste ställa oss är – när skall ansvariga politiker och det medicinska etablissemanget börja att på allvar ta itu med den metabola pandemin? Tänk om den fick lika mycket resurser och uppmärksamhet som nu ägnas åt vaccinkampanjen för att mildra effekten av den snabbt ökande metabola sjukligheten. Men det ger förstås inga stora inkomster till Big Pharma.

Lars Bern

Riksföreningen för Metabol Hälsa arbetar för att sprida kunskap om hur vi undviker metabol sjuklighet och vad som bör göras mot den. Om ni vill stödja Riksföreningen ekonomiskt, har ni möjlighet att göra det genom att antingen bli stödjande medlem i RMH eller att donera till föreningen. Alla medel som flyter in går oavkortat till vår ideella verksamhet. De enda betalningar som går till engagerade personer är en liten blygsam lön till den kvinna som sköter medlemsregistret och till betalning av reseutlägg och andra direkta omkostnader i arbetet mot kvitto. Styrelsen jobbar helt ideellt.

Föreningen kan ta emot bidrag på följande konton:

Bankgiro:     195-1607

Swish:           123 270 0441

12 reaktioner på ”Är coronapandemin i huvudsak en metabol pandemi?”

  1. Hej, intressant läsning. Utvecklingen i Indien liknar den vi har i Sverige, fast de är förstås betydligt fler… Deras demografi ser annorlunda ut, betydligt fler yngre människor – oftast ej så överviktiga som vi är i Sverige. Är det också metabola orsaker bakom dödsfallen i Indien
    ? Mvh Lena

      1. oj, trots att de har mycket sol? Betydligt fler soltimmar än oss i Norden iallafall. Man behöver alltså äta D-vitamin året runt?
        Mvh Lena

    1. Johan Larsson

      Faktum är att diabetes typ2 är relativt vanligt i Indiska medelklassen, särskilt bland den stora andel som är vegetarianer. Vad gäller den stora fattiga andelen indier så framgår det inte i media att det är stor matbrist i Indien – och innan man svälter ihjäl, så dör man oftast i en infektion vare sig det är Covid eller en “vanlig” förkylning (kan så klart vara annat än luftvägssjukdomar också). Ganska få dör av svält som en direkt anledning, utan ngn patogen slår i sista spiken när kroppen försvagats.

  2. Lite OT i sammanhanget. Det har nu framkommit i covidforskningen att spikeproteinerna i vaccinerna är biovapnet och att de smittar ovaccinerade. Måste jag nu som ovaccinerad undvika att umgås med “vaxade” eller räcker mitt starka C- och D optimerade immunsystem som skydd? Kan tillägga att jag inte haft någon influensa sedan barndomen för över 70 år sedan. Generellt sett är frågan: Är ett starkt immunförsvar tillräckligt i alla lägen betr. Covid?

  3. Anders Norelius

    Intressant. Värt att komma ihåg är att man kan vara metabolt sjuk trots att man till det yttre är “normalviktig”. En sk. TOFI. Thin Outside, Fat Inside. Man kan också vara metabolt frisk trots viss övervikt. Detta enligt en intressant person som heter Robert Lustig. Han finns att lyssna på på Youtube. Kanske det är därför man hör talas om fall där en “ung och vältränad person” drabbats hårt.

  4. Lars Wiklund

    Verkligen en mycket bra bok som jag rekommenderar alla som är intresserade av att må bra borde läsa. Imponerad över Lars Berns kunskap.

  5. Inger larsson

    Tack.
    Jag lyssnar gärna på dig och jag beundrar din kunskap när det gäller pandemin och vaccinationer .

  6. Jan-Ove Freidlitz

    Tycker att näringsvärde i vår mat är så dåligt att människor och djur som inte äter kosttillskott är ute på tunn is. Skrämmande utveckling.

Kommentarer är stängda.