Farlig läkemedelspropaganda sprid i etablissemangets medier – MSM

För ganska precis två år sedan publicerades en propagandaartikel för läkemedelsindustrins storsäljare – statiner som en nyhet i en rad av etablissemangets propagandamedia. Jag kommenterade den artikeln på RMH-bloggen då. Artikeln var baserad på en studie som påstods visa att högt kolesterol, i strid mot vad som tidigare visats i rader av andra studier bl.a. här och här, skulle vara en hälsorisk. Studien som presenterades av professor Lars Lind hade enligt uppgift finansierats av Hjärt-Lungfonden och Vetenskapsrådet. Idag dyker det åter upp en propagandaartikel för statiner utkavlad från TT med samma budskap från samma professor. Det rör sig om ren läkemedelspropaganda som hela MSM okritiskt ställer upp på. Det är tydligt att Big Pharma är djupt oroat över den snabbt växande medvetenheten om statinernas allvarliga skadeverkningar som hotar en av deras mest lukrativa kassakor.

Bakom det Lind påstår finns ett projekt kallat SCAPIS som i sin tur har starkt stöd från just företag som AstraZeneca, MSD och Pfizer samt samarbetsorganisationer inom skolmedicinen som LIF och Swedish Medtec. Lars Lind har bl.a. fått ett anslag från en av AstraZenecas huvudägare Wallenbergs, på 100 milj SEK. Professor Lars Linds namn borde alltså i dessa sammanhang förses med en stor röd varningsflagg, han är partisk vilket ger honom låg trovärdighet. Cochrane-professorn Peter Grötzsche har i två bästsäljande böcker här och här visat på hur studier delfinansierade av Big Pharma regelmässigt är ytterst otillförlitliga och ofta enligt honom kriminellt bedrägliga.

Lind säger i den nu aktuella propagandaartikeln om åderförkalkning att kolesterol är en viktig byggsten i exempelvis cellmembranen. Så kolesterol måste vi ha, men om halterna blir för höga kan det tränga in i blodkärlens vägg (falskt!) där fettet ansamlas och oxideras. Resultatet blir en liten bula som putar in i kärlet. Då kommer kroppen att uppfatta det som ett främmande ämne och svara med en inflammatorisk reaktion (falskt!). Bulan täcks av en bindvävskapsel. Om denna kapsel spricker och kommer ut i blodet kan det trigga i gång en proppbildning. Om denna propp når hjärtat kan den täppa till några av hjärtats kranskärl och då får man en hjärtinfarkt.

Linds beskrivning är enligt så gott som alla studier av åderförkalkning fullständigt fel. Det är inflammationerna som kommer först och dessa orsakas av helt andra faktorer än kolesterolet i blodet. Kolesterolet använder kroppen däremot för att försöka reparera inflammationsskadorna och då får man den ansamling i form av en bula som Lind pratar om. Denna reparation med hjälp av kolesterol och därmed infarktrisk är i stort sett helt oberoende av kolesterolnivån i blodet, vilket forskare under ledning av AJ Albrink visade redan 1959 i en studie. Där fann man ingen korrelation till serumkolesterol, men väl till serumtriglycerider. Kardiologen Aseem Malhotra har nyligen redovisat hur tre av hans patienter, med tio gånger så höga LDL-kolesterolnivåer som Lind påstår att man måste ner till, hade helt rena blodkärl utan tillstymmelse till åderförkalkning.

För den som vill förstå uppkomsten av åderförkalkning kan det vara motiverat att ta del av en studie där man framkallat inflammatoriska skador på blodkärl, för att se vad som då händer. Lipoprotein(a) är en variant av LDL-kolesterol som kroppen använder för att transportera det glykoprotein som används för att ”limma ihop” skador på blodkärlen. Lp(a) kan med andra ord nära förknippas med uppkomsten av åderförkalkning.

Forskarna utvecklade en musmodell med egenskaper från mänsklig metabolism med uttrycket av Lp(a) och avsaknad av egen C-vitaminproduktion. Man visade att brist på C-vitamin i kosten ökade serumnivåerna av Lp(a). Dessutom, uppkom kronisk hypoascorbemia med brist i kärlen på C-vitamin motsvarande skörbjugg. Det ledde till Lp(a) ackumulerade i den skadade kärlväggen på motsvarande sätt som vid utveckling av en åderförkalkningsskada.

Resultaten tyder på att C-vitaminbrist i kosten är en riskfaktor för åderförkalkning oberoende av kostens lipider. Studien gav stöd för konceptet att Lp(a) fungerar som en mobil reparationsmolekyl som kompenserar för strukturell försämring av kärlväggen, ett morfologiskt kännetecken för hypoascorbemia och skörbjugg. Slutsatsen är att det är skadan (inflammationen) i kärlväggen som kommer först och är grundorsaken till åderförkalkningen, inte tvärt om som läkemedelsprofessor Lind påstår.

Oberoende forskare är alltså i stort sett överens om att åderförkalkning uppkommer som en följd av inflammatoriska skador i form av skador i blodkärlens väggar. Kroppen försöker läka dessa med just de små Lp(a)-partiklarna som bildar en sorts ”sårskorpa” över sprickorna (plackbildning). När dessa plack blir för tjocka täpper de till blodkärlet så att flödet hämmas. Om det skadade blodkärlet sitter i hjärtat, vilket de ofta gör, medför det försämrade blodflödet att man får kärlkramp till följd av att hjärtmuskeln får för lite syre. Om det sedan kommer en mindre blodpropp i flödet som fastnar i förträngningen, täpps blodkärlet till helt och en infarkt inträffar. Sitter blodkärlet i hjärnan orsakas en stroke. Båda tillstånden är livshotande.

Den obegåvade slutsatsen som professor Lind och många inom skolmedicinen dragit av dessa observationer är att de små LDL partiklarna är boven i dramat. Man har därför döpt LDL-kolesterol till det onda kolesterolet. Läkemedelsindustrin har givetvis sett en gyllene affärsmöjlighet. Man har utvecklat sina statiner som sänker kolesterolnivån i blodet utan hänsyn till kolesterolets övriga livsnödvändiga funktioner.

Skolmedicinens läkarkår har gått på marknadsföringen från Big Pharma, i tron att man med statiner kan förlänga patienternas liv. Idag står sålunda hundratals miljoner patienter över hela världen på statiner och man har räknat med att kunna expandera användningen ytterligare. Hittills har statinerna sedan introduktionen dragit in 1.000 miljarder USD till Big Pharma. Studier under senare år visar inte på någon signifikant effekt på överlevnaden, däremot rapporteras rader av allvarliga biverkningar från statinbruket. Den kanske allvarligaste är att risken att utveckla diabetes-2 ökar med hela 46%. Därutöver är bl.a. förvirring, förlorad potens, muskelvärk och muskelförtvining vanligt förekommande biverkningar. Osäkra rapporter finns även om ökad riska att drabbas av cancer och ALS, något som dock kommer att visa sig först om några år p.g.a. den tid det tar för dessa sjukdomar att utvecklas.

Lind redogör för läkemedelsindustrins officiella (djupt falska) statistik över biverkningar. Sanningen är den att säkert minst hälften av de som står på statiner har mer eller mindre allvarliga biverkningar som deras doktorer avfärdar som vanliga ålderskrämpor. I min bekantskapskrets av 70-90 åringar som står på statiner har jag inte stött på någon som inte handikappats av sitt statinbruk, få är dock medvetna om att statinerna är orsaken. Därför finns merparten av biverkningarna inte rapporterade.

Skolmedicinens slutsats att åderförkalkningen beror på LDL-kolesterol är egentligen uppseendeväckande obegåvad. Eftersom det alltid måste finnas LDL-kolesterol i blodet, hindrar man knappast plackbildning med att sänka halten. Statiner kan sänka den med en tredjedel och skulle man sänka ännu mycket mer så dör patienten av brist på kolesterol. Tillräckligt mycket finns kvar för att plack skall kunna bildas, om än lite långsammare. Det är möjligen denna långsammare plackbildning som den aktuella studien bygger hela sin slutsats på. Hade man besvärat sig att studera sambanden mellan blodkolesterol och död av alla orsaker hade man funnit att personer med högt kolesterol är friskast och lever längst. Själv är jag 78 och har skyhögt LDL-kolesterol och har aldrig haft känning av hjärtkärlkärlbesvär, annat än en gång när en okunnig läkare förskrev en livsfarlig värkmedicin.

En långt mer begåvad analys hade varit att studera hur skadorna på blodkärlen uppkommer och vad som ligger bakom dem. Men den analysen är inte skolmedicinen och deras allierade inom Big Pharma intresserade av. En sådan analys skulle nämligen visa att kärlskadorna sannolikt orsakas av kronisk inflammation från stillasittande, stress, rökning samt en kost med mycket socker och andra kolhydrater samt vegetabiliska och industribearbetade oljor (dock inte oliv- och kokosolja) samt en subklinisk skörbjugg p.g.a. C-vitaminbrist. Om dessa faktorer åtgärdas med lämpliga kostförändringar, kosttillskott och andra antiinflammatoriska åtgärder, skulle ytterst få bli åderförkalkade.

Skörbjugg inträffar hos människor, men det är okänt bland djur. Detsamma gäller hjärtinfarkt hos vilda djur. Anledningen är att C-vitamin inte kan tillverkas i den mänskliga kroppen medan djur kan syntetisera upp till 20 gram vitamin C dagligen och kan anpassa nivån efter sina behov. På detta sätt skyddar detta enkla näringsämne blodkärlen och kranskärlens väggar, vilket därmed säkrar deras styrka och elasticitet. Så, sätt ut era statiner och inta istället några gram C-vitamin utspritt över dygnet så har ni ett riktigt fungerande skydd.

Högt serumkolesterol kan leda till hjärtkärlutfällningar endast när de förenas med förlust av integritet och funktionell svaghet av blodkärlsväggen, som utlöser behovet av dessa biologiska ”reparationer”. Det är därför vissa djur, såsom björnar, inte massivt dör av hjärtinfarkt trots det faktum att varje 100 ml blod innehåller ca 600 mg av kolesterol (600 mg/dl). De producerar C-vitamin i sina organ, vilket garanterar optimal kollagenproduktion och stabiliteten i artärerna.

Att ordinera statiner till gamla människor är hänsynslöst

Jag känner en snart 100-årig kvinna. Hon berättade hur en skolmedicinare ordinerat henne statiner mot hennes höga kolesterol. Efter en vecka på detta livsfarliga preparat höll hon på att dö och intelligent som hon är, såg hon sambandet och satte ut pillret. Hon blev inom någon dag sitt vitala gamla jag igen.

Om den av Hjärt-Lungfonden och Big Phrma nu igångsatta kampanjen för statinförskrivning livet ut för sätts i verket, kan vi räkna med en snabbt ökande demens- och Alzheimersjuklighet. Människans hjärna är i stor utsträckning uppbyggd av kolesterol och minskar man på kolesterolet i blodet ökar risken för degeneration av de gamlas hjärnor. Kanske dör de inte tidigare, men de blir garanterat institutionaliserade tidigare, eftersom de blir förvirrade och får svårare att röra sig. Livskvaliteten för de äldre blir urusel och vårdkostnaderna går i taket.

Att förskriva statiner till oss gamla är en cynisk hänsynslöshet. Den aktuella studien av professor Lars Lind och Hjärt-Lungfonden sätter verkligen frågan på sin spets, i vad mån skolmedicinen är till för oss patienter eller för de globala läkemedelsföretagens ägare och direktörer?

Tänk på att om ni vill ge minnesgåvor till medicinsk forskning så finns det idag i stort sett bara ett riktigt bra och förtroendeingivande alternativ nämligen https://www.kostfonden.se/lamna-bidrag/.

Lars Bern

Om ni vill stödja mitt arbete ekonomiskt, har ni möjlighet att göra det genom att antingen bli stödjande medlem i RMH eller att donera till föreningen. Alla medel som flyter in går oavkortat till vår ideella verksamhet. De enda betalningar som går till engagerade personer är en liten blygsam lön till den kvinna som sköter medlemsregistret och till betalning av reseutlägg och andra direkta omkostnader i arbetet mot kvitto. Styrelsen jobbar helt ideellt.

Föreningen kan ta emot bidrag på följande konton:

Bankgiro:     195-1607

Swish:           123 270 0441