Dagens skolmedicin bygger i stor utsträckning på två medicinska hypoteser som upprepade forskningsprojekt förkastat, ändå hänger det skolmedicinska etablissemanget sig fast vid dem. Det gäller hypoteserna om att det skulle finnas ett samband mellan en kost rik på mättat fett och om ett samband mellan högt blodkolesterol och kardiovaskulär sjuklighet. Bägge dessa hypoteser har i över ett halvsekel lagts till grund för såväl skolmedicinens kostrekommendationer som medicinering. Skolmedicinen har följaktligen misslyckats med sin uppgift att minska den metabola sjukligheten.
Senare tids forskningsstudier har tydligt visat att det direkta sambandet mellan de två hypoteserna och ökad sjuklighet saknas. När det gäller det påstådda sambandet mellan en naturligt fet kost och hjärtkärlsjuklighet, har det klart visats att detta bl.a. vilat på rent forskningsfusk som en gång genomfördes av USA:s då ledande nutritionist Ancel Keys. När det gäller blodkolesterol så har rader av studier visat att det saknas ett direkt samband. En stor metastudie för tre år sedan visade att de som hade höga kolesterolvärden var friskast och levde längst. Andra studier har även visat att patienter som tas in akut för kardiovaskulära händelser, påfallande ofta har låga blodkolesterolvärden. Ytterligare en ny studie från Kina visade att patienter med låga blodkolesterolvärden löpte en signifikant ökad risk att drabbas av Alzheimer.
Trots en entydig forskning som kullkastar de nämnda hypoteserna har skolmedicinen inte övergivit dem, utan man låter dem fortfarande ligga till grund för såväl kostrekommendationer som medicinering. Detta gäller såväl rekommendationer från WHO som svenska Livsmedelsverket. Självklart frågar man sig vad denna ovilja, att ta till sig den senaste forskningen på området, kan bero på. Som vanligt hittar man svaret om man studerar vilka ekonomiska intressen som är påverkade.
När hypotesen om att naturligt fet mat skulle vara hälsovådlig lanserades 1977 gav detta upphov till livsmedelsindustrins perfekta storm. Människor borde enligt hypotesens försvarare inte äta naturlig mat, utan man blev istället rekommenderade mat som var processad i industrins fabriker. Där tog man bort de smakbärande naturliga fetterna och ersatte dem med massor av socker och smakförstärkande kemikalier. Den omfattande industrin för light-produkter hade blivit född. Den omsätter idag tusentals miljarder kr.
Den i huvudsak falska föreställningen att människor med högt kolesterol, enkannerligen LDL-kolesterol kallat det onda kolesterolet, löpte en högre risk att drabbas av kardiovaskulära händelser, skapade ett medicinskt behov av att försöka medicinera ner kolesterolet i blodet. För 25 år sedan lanserade därför läkemedelsindustrin det preparat som kallas statiner som klipper av kroppens egen bildning av bl.a. kolesterol. Tyvärr klipper de även av den mekanism som ligger bakom bildningen av det för hjärtverksamheten viktiga enzymet Q10. Detta ingrepp i människans viktiga naturliga biologi leder givetvis till svåra biverkningar. Eftersom skolmedicinen tror blint på att högt kolesterol är farligt så förskrivs idag statiner till hundratals miljoner människor. Resultatet är att statinerna har blivit en marknad värd flera tusen miljarder kr för industrin.
Förklaringen till att skolmedicinen bitit sig fast i de två falska hypoteserna är alltså den gamla vanliga – follow the money! Det sorgliga för oss vanliga människor är att de myndighetsorgan som en gång skapades för att bevaka allmänintresset blivit korrumperade av företagsintressen. Vi har alltså inte längre någon nytta av WHO och Livsmedels- och Läkemedelsverken.
En ny studie
Nu har ett stort antal forskare inom medicin och nutrition publicerat en studie där man kritiskt granskar WHO:s (och därmed även Livsmedelsverkets) kostrekommendationer. Studien är en detaljerad vidräkning med de felaktiga kostråd som ges beträffande mättade fetter och de rekommendationer att ersätta dem med högst diskutabla fler- och enkelomättade fröoljor. Jag rekommenderar alla som är intresserade av detta ämnesområde att ta er tid och läsa studien.
Det visar sig att WHO:s kostråd beträffande mättade fetter i stor utsträckning bygger på, att högt blodkolesterol skulle vara en tillförlitlig markör för risken att drabbas av kardiovaskulära händelser. WHO har alltså lyckats med konststycket att göra ett dubbelfel. Man bygger sitt stöd för den falska fetthypotesen på den falska kolesterolhypotesen.
Forskarna skriver att metaanalysen använde främst LDL-kolesterolkoncentrationen som en markör för risk för hjärt-kärlsjukdom, vilket kan leda till felaktiga slutsatser. Atherogeniciteten hos LDL-partiklar bestäms bland annat av storlek. Små och medelstora LDL-partiklar visar den starkaste associeringen med risk för kardiovaskulär sjukdom, medan stora partiklar inte visar någon association. Ökningen av LDL-kolesterolkoncentrationen i serum från total mättad fettförbrukning har kopplats till en parallell ökning av partikelstorleken, så det kan inte översättas till en ökad risk för kardiovaskulär sjukdom.
Problemet med skolmedicinens hantering av LDL-kolesterol i sina analyser är att man sällan tar med storleken på LDL-partiklarna i beräkningen. De stora partiklar som ökar med intag av mättat fett i kosten är helt ofarliga och mest gynnsamma för hälsan. Att använda LDL-kolesterol som markör för kardiovaskulär risk saknar vetenskapligt stöd. Att man inom skolmedicinen aldrig särar på stora och små LDL-partiklar i sina analyser, kan bara förklaras av att det skulle kraftigt minska underlaget för förskrivning av de för Big Pharma mycket lönsamma statinerna. Vid höga halter av stora LDL-partiklar är en sänkning av halten med statiner direkt kontraproduktivt, utöver att det ger upphov till en rad allvarliga biverkningar.
Skolmedicinen och rekommendationer från deras myndigheter såsom WHO, Livsmedelsverket och Läkemedelsverket m.fl., är inte värda att tas på allvar förrän, man lyckas göra rent hus med sin bias till storföretagens ekonomiska intressen och börja tjäna allmänintresset som borde vara deras verkliga uppgift.
Lars Bern
Diagrammet på bilden kommer från denna studie: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC5040825/
PS. Bli medlem i Riksföreningen för Metabol Hälsa för att stödja arbetet för en mer metabolt frisk befolkning. DS
Hej!
Skulle inte “fettindustrin” (de företag som säljer animaliska produkter) kunna slå tillbaka och t ex sponsra annan forskning? Det vore i deras intresse.
Finns det någon åsikt om detta?
När jag gjorde mitt eget paradigmskifte i fråga om kosten för ca 10 år sedan, skedde det tack vare Ann Fernholm och hennes bok ETT SÖTARE BLOD. Det var för mig som att studera anatomi. Hon hade konkreta förklaringar om skillnade mellan små och stora LDLpartiklar och förstås lärde jag mig mycket annat också
Nu har jag läst Lars Berns bok DEN GLOBALA PANDEMIN och därmed utökat mina kunskaper och också min övertygelse om att forskning, som vill bevisa sambandet mellan kost och hälsa, behöver ekonomiskt och politiskt stöd för att få skolmedicinen att ändra sin behandling av många olika sjukdomar.