Återigen kablar etablissemangets MSM ut skrämselpropaganda om att kokosolja skulle vara hälsovådligt. Låt oss granska detta närmare för att förstå intressena bakom propagandan.

Sommaren 2017 gick det amerikanska hjärtförbundet AHA enligt idag känt maner ut med ny skrämselpropaganda mot mättade fetter. Bland annat tog man speciellt upp den ”farliga nya trenden” med kokosolja i kosten. Något de menar ökar risken för hjärtkärlsjukdomar. Det ironiska är att man menar att ”Kokosoljan är värre för ditt hjärta än smör och rött biffkött.” Som jag påpekat i andra sammanhang utgör varken smör eller rent rött naturbeteskött något hot mot hjärthälsan, så då gör nog inte kokosolja det heller.

AHA kommer sedan med det klart falska påståendet att ”det finns ingenting som tyder på att kokosoljan skulle vara bra för kroppen”. Att man så starkt avråder från att använda kokosoljan är märkligt mot bakgrund av kokosoljans dokumenterat hälsosamma effekter. Till exempel att kokosoljans fetter har kraftfulla medicinska effekter och att den ökar fettförbränningen och minskar hungern.

Intrycket av att denna kampanj är ett beställningsjobb från livsmedelsindustrins lobbyister förstärks av rekommendationen att ersätta kokosolja med industrins billiga sojabönsolja. Den senare har en hög halt av omega-6 fett som ökar risken för inflammation och den är ett för människans metabolism främmande ämne.

Hela agerandet är skumt med tanke på att en färsk jättestudie från 18 länder publicerad i den vetenskapliga tidskriften Annals of internal medicine 2014 omfattande 665 000 deltagare, inte gav något stöd för AHA:s kostråd att växla från mättat fett till fleromättat. Svenska Livsmedelsverket ger samma märkligt felaktiga kostråd.

Kokosoljan innehåller 82 procent mättat fett vilket är mer än i smör med 63 procent och animaliskt fett med 40 – 50 procent. De fettsyror som finns i kokosoljan är annorlunda än de animaliska, och består huvudsakligen av palmitinsyra, laurinsyra och myristinsyra.

Kokosoljans mättade fetter anses bra för att de innehåller mycket medellånga triglyceridkedjor som går direkt från matsmältningen till levern, där de används som en snabb energikälla eller omvandlas till ketoner. De har positiva terapeutiska effekter på hjärtsjukdomar, epilepsi och Alzheimers. Analyser av observationsdata från ursprungsbefolkningar, som är högkonsumenter av kokosnötprodukter, visar låga nivåer av hjärtsjukdom, vilket bland annat forskaren Weston Price visade redan på 30-talet.

AHA:s argumentation fokuserar på den motbevisade föreställningen att LDL-kolesterol är en riskfaktor hjärtkärlsjukdom. Som vanligt i dessa sammanhang särar man inte heller på de två helt olika typerna av LDL-kolesterol. Alla vet att det finns olika LDL-typer, och dessa kallas Apo-kvoter, där ApoA är antalet LDL-partiklar som är stora och fluffiga och därmed faktiskt skyddande av hjärtat. ApoB är de små och kompakta LDL-partiklarna, och är de som kan medverka till att slamma igen inflammerade blodkärl. Kvoten ApoA och ApoB testas dock inte rutinmässigt av sjukvården, vilket är ett anmärkningsvärt systemfel.

Alltså kan man vara kärnfrisk även vid höga nivåer på LDL!

När det gäller kolesterol som hälsomarkör bör man även titta på de andra delarna av ett kolesterolprov, HDL-kolesterolet, samt triglycerider vilket är den viktigaste markören. Till och med AHA medger att “blodplasmans nivåer av triglycerider är en väletablerad och oberoende biomarkör för hjärkärlsjukdom”. I den studie som AHA utgått ifrån gick triglyceriderna ner vid konsumtion av kokosolja, men det bortsåg man från. Man valde att bara hänga upp sig på sannolikt helt ofarligt höga nivåer av stora LDL-partiklar.

Således har kokosoljan av allt att döma en gynnsam effekt på blodbilden.

AHA har alltså missat att se det stora sammanhanget och jag frågar mig varför en så prestigefull skolmedicinsk organisation gör ett så uppenbart misstag mot bakgrund av dagens kunskapsläge. Förklaringen finner man om man betänker att AHA finansieras av läkemedelsindustrin och livsmedelsindustrin. AHA har en budget på nästan 8 miljarder kronor – rätt mycket pengar för en organisation av den här typen, så dessa larm har av allt att döma varit i säck innan de kom i påse. En uppenbar bias med andra ord.

Många frågar sig givetvis varför industrin har ett intresse av att motarbeta trenden med ökad användning av kokosfett? Svaret är enkelt, kokosolja är dyrt och komplicerat att skörda och hantera med industriell teknik. De vegetabiliska oljor som kan odlas på landskapsstora monokulturfält med massiva insatser av bekämpningsmedel och konstgödning och helt maskinell hantering ger långt billigare råvaror som medger högre vinster. Att människans metabolism inte är anpassad till dessa vegetabiliska oljor bortser man ifrån.

Kokosolja har använts i matlagningen på fem kontinenter under tusentals år. Om det skulle varit hälsoproblem med den, så hade sannolikt den metabola pandemin kommit långt tidigare.

De gamla studier som visar på negativa hälsoeffekter av kokosolja har utgått från den fullhärdade produkten som säljs i silverfärgade typ smörpaket i mataffärerna. Den kokosoljan som är full av transfetter är inte en naturprodukt utan ett hydrerat industrifett precis som margarin. Detta till skillnad från den naturliga kallpressade ekologiska oljan från kokosnötter som är mycket näringsrik och hälsosam. Kokosoljan förbättrar upptaget av fettlösliga vitaminer, mineraler och aminosyror, vilket exempelvis minskar behovet av vitamin E. Laurinsyran utgör 45–60 procent och den omvandlas i tarmen till monolaurin, vilket skyddar mot virus- och bakterieangrepp.

Kokosoljan innehåller även kaprylsyra som gynnar tillväxten av goda tarmbakterier och speciellt mjölksyrabakterier (laktobaciller). Kokosoljans mättade fett har kortare kedjor som är lätta för kroppens celler att absorbera och smälta utan enzymer. Därmed tillför de snabb och bra energi till cellerna, vilket är bra för sköldkörteln och kroppens energiomsättning.

Kokosoljan kan även underlätta viktminskning eftersom de medellånga fettkedjorna inte cirkulerar i blodet utan kan tas upp av levern direkt och omvandlas till energi. De lagras då inte som kroppsfett, det går alltså att banta med kokosolja om man tar bort kolhydraterna. Oljan innehåller nästan uteslutande mättat fett och är precis som smör utmärkt för upphettning och stekning. Den är till och med bättre än smör eftersom den tål högre temperatur utan att brynas.

Jag äter själv en rågad matsked kokosolja varje dag. Mina blodvärden visar mycket riktigt på hög halt stora LDL-partiklar (som läkarna vill behandla med statiner, men jag har tackat nej) och låga och stabila triglycerider. Jag är 76 år och har aldrig besvärats av kärlkramp.

Denna text är ett utdrag ur min nya bok Den metabola pandemin som kommer ut om två veckor.

Lars Bern