2016-11-14_1536

Big Food

Jag har i olika sammanhang försökt teckna bakgrunden till den strategi som styr livsmedelsindustrin – Big Food. Strävan efter global marknadsdominans är en central del i strategin för alla globala och multinationella företag och banker. Genom en sådan dominans kan man skapa monopol och oligopol inom vilka man kan styra den internationella prisstrukturen och hindra konkurrens. OPEC har varit ett exempel på ett framgångsrikt oligopol inom oljebranschen, som dock på senare tid försvagats.

Big Food som idag dominerar marknaden för processad industrimat, har starka inslag av oligopol. Denna enorma globala marknad domineras av ett drygt halvdussin jätteföretag. För dem hänger framgången på att kunna kontrollera så stora delar av livsmedelsmarknaden som möjligt.

En central del av den strategi som styr Big Food är att skaffa sig kontroll över råvaruledet. Det försöker man göra genom en intensiv lobbyverksamhet för att kraftigt begränsa jordbrukets frihet att välja och att själv producera sitt utsäde. På detta område har man varit framgångsrik inom EU som infört en förordning om fröanvändning. I USA har man med framgång drivit igenom klartecken för att på bred front introducera patenterade GMO-grödor i kombination med patenterade bekämpningsmedel (gifter), med vilka man kan helt bakbinda och kontrollera jordbruket.

Det största hotet mot Big Foods strategi är den ökande efterfrågan på närproducerade och ekologiska produkter. Med en livsmedelsförsörjning med den basen blir det i praktiken omöjligt för Big Food att genomföra sin globala marknadsstrategi. Ryssarna vet detta och de vet även att det är dessa globala jätteföretag som driver strävan efter en global ekonomisk världsordning för att möjliggöra sin eftersträvade dominerande ställning. Av det skälet har Ryssland valt att bygga upp hela sitt nu snabbt expanderande jordbruk på organisk produktion, allt för att hindra Big Food-jättarna att skaffa sig makt över deras jordbrukssektor. Ryssland är redan världens största veteexportör. Sverige har valt en helt annan strategi och har vikt sig för de globala industriintressena och börjat avveckla det lokala svenska jordbruket. En i mitt tycke totalt vansinnig jordbrukspolitik.

 

Desinformerande skriverier

Här rör det sig om enorma ekonomiska intressen som självklart gör sitt yttersta för att eliminera alla hinder för sin fortsatta expansion och ökande marknadsdominans. Det största orostecknet för Big Food i Sverige är den snabbt ökande efterfrågan på ekologiska matprodukter och det stora motståndet som växer upp mot kombinationen GMO/giftanvändning. Idag står den växande ekologiska marknadsandelen för ca. 10% av de livsmedel som säljs, trots att priserna ofta är långt högre än motsvarande mat från Big Food.

Under de senaste åren dyker det allt oftare upp artiklar i medieflödet som försöker skriva ner fördelarna med att köpa ekologiska produkter. Det finns starka skäl att misstänka att detta oftast är artiklar som varit i säck innan de kom i påse. Precis som Big Pharma planterar Big Food artiklar som tjänar deras syften. Det gäller att övertyga konsumenterna om hur dumma de är som handlar ekologiskt.

Det senaste inslaget som jag stött på är en artikel med rubriken Att kräva ekologiskt jordbruk är som att kräva homeopatisk sjukvård som skrivits av molekylärbiologen Annika Svensson. Hon har ett förflutet i företaget Syngenta AG som är ett globalt Schweiziskt agroföretag som bl.a. är en av världens ledande inom GMO-grödor och Big Food.

Hon påpekar att ett av argumenten för ekologiskt jordbruk är att man minskar användningen av konstgödsel som kan läcka ut och förorena sjöar och vattendrag och påstår att om man använder mineralgödsel så kan man kontrollera det så att man får exakt så mycket gödning som växten behöver. Detta är givetvis helt fel, det går inte att exakt reglera så att all gödning hamnar i grödorna. Det skulle bl.a. kräva en förmåga att exakt reglera nederbörden, vilket är omöjligt.

Hon påstår sedan att även bekämpningsmedel kan används med väldig precision. … Dessutom så bryts de moderna bekämpningsmedlen ner snabbt. Det som man hittar rester av idag är sådant som användes på 1970-talet och som idag är förbjudet. Det påståendet är även helt fel. Forskare hittar rester av det idag vanligaste bekämpningsmedlet glyfosat (Roundup) i snart sagt all industrimat. Detta bekämpningsmedel misstänks ha en lång rad ytterst allvarliga hälsoeffekter på oss människor. Spridningen är så utbredd att man t.o.m. kunnat uppmäta glyfosatrester i barnvacciner. Alla amerikanska viner innehåller även betydande glyfosatrester.

Svensson tar även upp argumentet att ekologisk odling är ett slöseri med jordens resurser eftersom en ekologisk spannmålsåker ger en sämre arealavkastning än en modern giftbesprutad och konstgödslad monokultur. Det är riktigt. Men det är en myt att jorden inte har tillräckliga arealer för organiska livsmedelsproduktionen. Redan idag producerar världen dubbelt så många Kcal som vi behöver, så redan där kan man vidta åtgärder för att minska belastningen. Vi ser även hur Ryssland har enorma stora outnyttjade arealer som kan tas i anspråk.

En stor del av främst nyexploaterade monokulturer för produktion av kraftfoder till jordens köttfabriker skulle kunna avvaras om man ställde om djurhållningen till mer naturligt bete. Då kan man utnyttja stora markarealer som inte lämpar sig för åkerbruk som idag är oanvända. En sådan markanvändning är därtill gynnsam för miljön och befrämjar en ökad biologisk mångfald. Nötproduktion med naturligt bete är därtill i ekologisk balans och lämnar inget nettobidrag av växthusgaser till atmosfären på samma sätt som djurfabrikerna. Betesköttet är därtill långt hälsosammare än industriköttet.

Naturligt betande djur kan hålla sig friskare genom att de kan välja vilka grödor de tuggar i sig och risken för att smittas av andra sjuka djur minskar, när de inte längre står sammanfösta i stallar utan tillgång till solljus. Därmed behövs inte antibiotika i den organiska djurhållningen, antibiotika som annars följer med som rester i köttet.

Svensson plussar för säkerhets skull på med patentargumentet att det minsann finns naturliga gifter i den ekologiska maten och drar till med att det finns arsenik naturligt i ris och krossat linfrö innehåller gift som inte är nyttigt för människor. Hur det kan bli ett argument för giftbesprutade grödor förstår jag inte, de naturliga gifterna försvinner väl inte av glyfosatbesprutningen.

Svenssons argumentation blir rent hissnande när hon menar att vissa förespråkare för ekologiskt jordbruk talar om ”svenskt giftjordbruk” men jag ser det som en medicin för växten. Man skulle ju aldrig tala om ”svensk giftsjukvård” eller bestämma att 20 procent av alla sjukhus ska använda homeopati och naturläkemedel. Hon har tydligen missat att sjukvårdens kemiska preparat idag är den tredje vanligaste dödsorsaken och att en rad potenta naturläkemedel är helt biverkningsfria.

Hela argumentationen i artikeln faller ihop som ett korthus. Jag upplever det som skamligt att på detta sätt vilseföra människor som kämpar för att hålla sig friska i denna djungel av ohälsosamma produkter från Big Food.