Hotar skolmedicinen folkhälsan?

Jag har i boken Den Metabola Pandemin (slutsåld men kommer i ny upplaga i november) skrivit om den epidemi av ämnesomsättningssjukdomar som idag skördar ca. 40 miljoner förtida dödsfall per år globalt. Det är hälften av alla som dör. Av dessa dödsfall orsakas grovt räknat hälften av kardiovaskulära händelser, det vi förkortat brukar kalla CVD.

CVD var en helt marginell sjuklighet bland våra förfäder. Man skulle kunna säga att den dök upp på radarn efter förra sekelskiftet då dessa sjukdomar sakta men säkert började öka. Intresset för vad som orsakade CVD växte och forskare började studera fenomenet. Forskningsansträngningarna tog fart på allvar när storrökaren presidenten Eisenhover drabbades av en hjärtinfarkt 1955.

Skolmedicinen enades förhastat om en hypotes som i korthet gick ut på att mättade animaliska fetter i maten höjde LDL-kolesterolet i blodet och det orsakade sedan förfettningar i blodkärlen (s.k. plack) som kunde störa blodförsörjningen till hjärta och hjärna. År 1977 lanserade USA rekommendationer baserad på hypotesen, som togs efter i hela västvärlden, om att kraftigt minska det mättade animaliska fettet i kosten. Svenska Livsmedelsverket tror fortfarande på den. Resultatet blev motsatsen till det förväntade, från omkring 1980 ökade CVD-åkommorna lavinartat. Skolmedicinen låste sig ändå fast i sin älsklingshypotes, trots att allt visade att den inte höll.

Läkemedelsindustrin ställde upp och tog fram statiner som sänkte blodets kolesterol och skolmedicinen började förskriva det till miljontals patienter som en förment preventiv åtgärd. Forskare visade att statinerna bara minskade CVD-händelser med ett par procent. Sannolikt mest beroende på att de har en svag antiinflammatorisk effekt. Statinerna drog in tusentals miljarder kr och blev industrins genom tiderna mest lönsamma preparat. Trots att det snart visade sig ge allvarliga biverkningar hos var femte patient och sannolikt olika långsiktiga biverkningar som påskyndade åldrandet hos resten, omprövade inte skolmedicinen rutinen att truga på allt fler människor dessa statiner.

Felaktiga kostrekommendationer och kolesterolsänkande piller har orsakat en av historiens största hälsokatastrofer, ändå fortsätter skolmedicinen att som en blind och döv trampa på i samma hjulspår.

 

Den verkliga orsaken bakom CVD

Om skolmedicinen besvärat sig att gå på djupet och finna de verkliga mekanismerna bakom uppkomsten av CVD, då hade denna hälsokatastrof kunnat undvikas.

Till att börja med, varför frågade man sig inte vad det var som plötsligt började orsaka CVD-händelser? Människor hade ju ätit kost rik på mättade animaliska fetter i årtusenden utan att drabbas. Det fanns t.o.m. folk som enbart levde på mycket feta animalier utan att drabbas av CVD, som t.ex. eskimåer. Så bevisligen är det inte en kost rik på mättat animaliskt fett som är orsaken till CVD.

Vad var det då som hände kring förra sekelskiftet?

Människor började då lämna lansbyggdens självhushåll och flytta in i städerna. Man köpte sin mat från en växande industri för livsmedel istället för den lokala bonden. Den industrin jagade maximal lönsamhet och konstaterade att animaliskt fett som smör var dyrt att både producera och hantera. Man hittade ett sätt att ersätta smöret med billiga massproducerade fröoljor som man bearbetade i sina industrier, så att de efterliknade smör. Industrin började även promota produkter baserade på billiga kolhydrater från socker och vetemjöl och lönsamheten steg.

Den första margarinet, som det numer kallas, var succéprodukten Crisco som lanserades av storföretaget Procter&Gamble 1911. Crisco var baserat på bomullsfröolja och senare har man i margarintillverkningen även använt solrosolja, majsolja, rapsolja m.fl. fröoljor. För att ge dessa produkter tekniska egenskaper liknade smöret bearbetas de kemiskt i industriprocesser såsom hydrering, värmebehandling, färgämnen och med kemikalier för att ta bort störande smakämnen.

Problemet med dessa halvsyntetiska vegetabiliska fetter och transfetter är att de inte är människoföda. Vår ämnesomsättning är helt främmande för de här ämnena eftersom de inte förekommit i vår kost under evolutionen. Oliv- och sesamolja har dock använts av våra förfäder och verkar vara lämplig människoföda om vi undviker att utsätta dem för stark värme. Kokosolja är om möjligt nyttigare än smör och är lämpligt att steka i eftersom det tål hög värme.

Det som händer i vår kropp när vi intar industrifetterna och de billiga kolhydraterna är att bl.a. våra blodkärl inflammeras och då sänder kroppen dit LDL-kolesterol för att reparera skador på blodkärlens insida. Om dessa är tillräckligt omfattande blir ansamlingen av små LDL-partiklar för stor och ett plack uppstår. När det sedan kan lossna uppstår en propp som kan leda till en infarkt eller en stroke.

Att fett/LDL-hypotesen överlevt är för mig som naturvetare en total gåta, jag förstår helt enkelt inte hur en rad prominenta skolmedicinare kan ha så genomgående fel. Redan 1959 publicerade forskare (Albrink m.fl.) studier som klart och tydligt visade att LDL-halten i blodet har liten till ingen betydelse för utvecklingen av CVD. Många nya studier visar därtill att patienter med CVD ofta har lågt LDL-kolesterol. Hos äldre är det till och med så att de med högt LDL är friskast och lever längst och de har en tydligt minskad risk att utveckla Alzheimer, vilket jag skrivit om tidigare på bloggen.

Vad forskarna däremot fann var ett starkt samband mellan CVD och triglycerider i blodet. En kost rik på socker och andra lättförbrända kolhydrater höjer triglycereidhalten markant. Kosten ökar även inflammationer i blodkärlen. Detta har alltså varit känt i 60 år utan att skolmedicinen dragit någon intelligent slutsats.

Inom den svenska skolmedicinen är den gamla falska fett/LDL-hypotesens två främsta försvarare de två KI-professorerna Anders G. Olsson och Mai-Lis Hellenius. En stor del av vår läkarkår tror även fortfarande på den helt emotsagda hypotesen och fortsätter att skriva ut statiner som ställer till en massa elände för massor av människor. Jag har egen erfarenhet och rader av exempel i min bekantskapskrets.

Kan en orsak till svårigheterna för dessa bildade människor, att ta till sig vad trivial logik och allt mer forskningen visar, att Big Pharma tjänat och tjänar tusentals miljarder på sina kolesterolsänkande statiner, medan de saknar något piller som sänker triglycerider? Kolla gärna professorernas relationer till Big Pharma.

Utöver en kost med socker, andra kolhydrater och vegetabiliska industrifetter finns det en rad andra faktorer som medverkar till inflammerade blodkärl som t.ex. rökning (Eisenhower), alkohol, stillasittande, C-vitaminbrist m.m. och som leder till plackbildning, men att peka ut det livsviktiga kolesterolet är lika stolligt som att betrakta koldioxid som ett miljögift.

 

Skolmedicinen försöker lägga sitt totala fiasko under radarn

Förra månaden gick 74 amerikanska officiella hälsosällskap ut med uppropet “U.S. Call to Action” där man deklarerade klimatförändringar som en “true public health emergency” som kunde lösas med “urgent action”. Uppropet fick stöd av the American Medical Association, the American Heart Association och the American College of Physicians som uttalade att klimatförändringar var “the greatest public health challenge of the 21st century”.

De små klimatförändringar som orsakats av människan har hittills inte kostat ett enda människoliv netto. Det är snarare tvärt om, bättre skördar på grund av mer koldioxid har kanske räddat miljoner undan svältdöden och långt fler dör fortfarande av köld än av värme.

Så min slutsats är, hur i hela friden kan dessa skolmedicinare komma fram till att klimatförändringen är den största hälsoutmaningen, samtidigt som deras totala misslyckande med att förebygga den metabola sjukligheten kostar 40 miljoner människoliv och ett oerhört lidande varje år. Kan vansinnet inom det skolmedicinska etablissemanget illustreras tydligare.

Mitt budskap till skolmedicinen är, bekymra er inte för klimatet. Ni gör en flera miljoner gånger större insats för folkhälsan om ni går hem till era laboratorier och gör om och gör rätt!

Svaret på den rubricerade frågan är tyvärr t.v. JA!

Lars Bern

 

Bild. Wikipedia

 

1 reaktion på ”Hotar skolmedicinen folkhälsan?”

  1. Ny upplaga i november? Lars Bern, om du inte redan har gjort det, så ta tipset från Travis Christofferson och ta med en lista övr svensk vårdpersonal som är positiv till metabol terapi och är bered att offentligt stå för detta!

Kommentera

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.