Riskabla cancerdiagnoser

Som jag påpekat tidigare är en grundregel inom fysiken när man studerar olika fenomen, att se till att själva mätningen eller provtagningen inte påverkar det studerade objektet. Ju mer jag tränger in i den medicinska vetenskapen desto mer förbluffas jag av den bristande känslan för denna grundläggande vetenskapliga regel.

Det är inte bara vid mätningar av blodtryck som jag pekat på tidigare, som man för in systematiska fel i diagnosticerandet. Ett annat minst lika anmärkningsvärt område där man påverkar mätobjektet, är biopsier från misstänkta cancertumörer, en påverkan som därtill är ytterst riskabel. Det finns i princip tre metoder för biopsi, dels kan man skära ut en del av en tumör och studera det, dels kan man hämta delar av en tumör med en 1,2 till 3 mm tjock nål s.k. Core needle biopsy (CNB) och dels genom att suga ut beståndsdelar ur tumören med en betydligt finare nål – Fine needle biopsy (FNA). Proverna behandlas så att de kan analyseras i ett mikroskop, i det tredje fallet har man på senare tid även tagit fram en kemisk analys. Den senare har bl.a. den fördelen att patienten kan få ett svar direkt och ingreppet kan göras utan lokalbedövning. Finnålsbiopsi har tidigare av skolmedicinen ansetts som något mindre tillförlitlig.

Nu är det så att när läkarna invaderar tumörer för att ta biopsier då frigörs fler eller färre cancerceller som sedan lätt hamnar i blodomloppet. Den vägen sprids cancercellerna i kroppen och riskerar att hitta nya hemvister, där det kan uppstå systertumörer, s.k. metastaser. Flertalet som dör av sin cancer gör det på grund av just metastaser.

Tekniken för biopsi varierar i avseende på hur mycket cancerogent material som riskerar att frigöras. Den teknik som är mest skonsam är den med finnålsteknik. En grupp svenska forskare har vidareutvecklat finnålstekniken för att förhindra att cancerceller kommer fria. Man använder radiofrekvenspulser för att sterilisera nålbanan i tumören och denaturera de tumörceller som frigörs. I försök använde man denna teknik på bröstcancertumörer. Finnålsbiopsi utfördes på 88 patienter med elakartade tumörer med dels traditionell finnålsbiopsi och dels den nya tekniken. Blodprov togs som analyserade närvaron av cancerceller i blodflödet från tumören.

Det visade sig att vid traditionell finnålsbiopsi så kunde man hitta cancerceller i blodet i stickkanalen i inte mindre än 74% av fallen ,medan man bara hittade det i 3% av fallen vid användning av den nyutvecklade tekniken med radiofrekvenspulser. En högst signifikant skillnad m.a.o.. Jag skulle förmoda att skillnaden skulle bli långt större om man jämförde den nya finnålstekniken med CNB-biopsi.

En forskare på Karolinska Institutet har ställt samman statistik över ackumulerade metastaser under en tidsperiod på 5 till 15 år efter att patienten fått sin cancerdiagnos. Den statistiken visar att efter 15 år har 27% av de som diagnosticerats med hjälp av CNB fått metastaser medan de som diagnosticerats med finnålsteknik bara utvecklat metastaser i 12% av fallen. Med den nya mer avancerade finnålstekniken borde den senare siffra ha kunnat bli ännu lägre.

Eftersom CNB är det vanliga sättet att göra cancerbiopsier inom sjukvården, gäller det att ställa krav på sin läkare när en röntgendiagnos har visat på en misstänkt tumör och en biopsi skall tas. Detta är ett område där skolmedicinen måste ändra sina rutiner radikalt, för att minska risken att förvärra de cancrar man undersöker med biopsier.

En annan faktor som spelar en stor roll för spridningsrisken är den provtagande läkarens handlag. För att eliminera den risk som klumpigt handhavande utgör, arbetar forskarna på KI med att utveckla datorstyrning av själva provtagningen. Datorn simulerar det sätt som en mycket skicklig läkare skulle göra biopsin. Som tidigare stamkund inom sjukvården kan jag intyga, att skickligheten i handlaget varierar högst betänkligt mellan olika läkare och sköterskor.

De cancerceller från en tumör i kroppen som trots allt läckt ut och hamnat i blodbanan vid en biopsi eller på annat sätt och hotar att metastasera verkar kunna motverkas med en ny metod som forskare nyligen funnit. Med vanlig Aspirin (acetylsalicylsyra) har man visat att man lyckats inhibera vad som kallas COX-1/tromboxane A2. Det verkar förhindra metastasering genom att blockera cancercellers förmåga att omge sig med skyddande blodplättar. Det gör att cancercellerna inte fastnar på det epitelskikt som täcker insidan av blod- och lymfkärl. Därmed reduceras risken för metastaser signifikant.

Rutinen vid biopsier och varför inte även i samband med mammografiundersökningar, borde alltså vara att ta en aspirin dagen innan och sedan stå en vecka på en daglig aspirin för att minska risken för spridning av cancerceller i kroppen. För övrigt skulle jag ta en aspirin varje dag om jag diagnosticerats med en malign cancertumör någonstans i kroppen. Acetylsalicylsyra är till skillnad från andra värkmediciner av typen NSAID eller s.k. COX-hämmare, ett naturpreparat som använts i över 100 år. Det kommer ursprungligen från vitpilens bark, men syntetiseras idag på kemisk väg. Ämnet har vissa biverkningar som bl.a. ökad blödningsbenägenhet på grund av dess blodförtunnande effekt.

För egen del brukar jag ta en aspirin om jag har svårt att somna någon gång, det är ett långt skonsammare preparat än moderna vanebildande sömnpiller som Big Pharma tillhandahåller.

Lars Bern

Bilden lånad från TV Helse.

 

2 reaktioner på ”Riskabla cancerdiagnoser”

  1. Mycket intressant! Förstod dock inte den sista meningen. På vilket sätt kan Aspirin underlätta insomning / sömn?

    1. Jag vet inte, har bara konstaterat att det fungerat i många år. Orsaken är sannolikt att det är milt antiinflammatoriskt.

Kommentarer är stängda.