Är den omfattande statinförskrivningen ett brott mot mänskligheten?

Jag har vid upprepade tillfällen skrivit om den kolesterolmyt som skolmedicinen hakat upp sig på och om den mycket omfattande förskrivning av oftast onödiga kolesterolsänkande statiner som skolmedicinen ägnar sig åt. Jag har rapporterat om de vanliga och svåra biverkningar som det för Big Pharma ytterst lönsamma bruket av statiner orsakar. Med nära en miljon svenskar som står på dessa kemiska preparat är det av naturliga skäl många som känner oro när de märker att de mår sämre, men de vågar inte trotsa doktorn som inte sällan säger till dem att de kommer att dö i förtid om de inte tar sina statiner. När jag är ute bland människor för Riksföreningen för Metabol Hälsas räkning och talar om hur man skall kunna hålla sig metabolt frisk livet ut, får jag ofta frågor om just de statiner som nästan alla äldre i Sverige blir förskrivna.

 

Cellandningen

Själva fundamentet för ett friskt och hälsosamt liv är att våra cellers ämnesomsättning fungerar optimalt. Det handlar om cellandningen (respirationen) som sköts av cellernas mitokondrier. Det är viktigt att mitokondrierna obehindrat kan omvandla energin från blodet till det ATP (adenosintrifosfat) som är den energiform som cellerna kan nyttiggöra. Nobelpristagaren Otto Warburg på 30-talet och på senare år professorn Thomas Seyfried har visat att det bl.a. är när mitokondriernas ämnesomsättning skadas som risken att cellerna omvandlas till cancerceller blir akut.

Om mitokondriernas förmåga att genom cellandning omvandla syre, ketoner (fett) och glukos till ATP skadas, tvingas de att övergå till en primitivare och långt ineffektivare form av ämnesomsättning kallad fermentation. Denna ämnesomsättningsförändring kan även initieras av syrebrist. Inte nog med att energiutbytet blir mycket lägre, utan mitokondrierna blir även helt beroende av glukos och i förekommande fall fruktos, som är de enda näringsämnen som kan fermentera. Restprodukterna från fermentationen är även giftiga vilket inte cellandningens restprodukter koldioxid och vatten är. Ketonerna i blodet förblir outnyttjade. Detta leder till att de skadade cellerna förbrukar 5 – 35 gånger mer glukos än en frisk cell och att det uppstår kaos i cellernas DNA – de övergår till cancerogen form. Detta visade Warburg redan på 1930-talet. Seyfried har visat att DNA-skadan inte är orsaken till cancern utan att den uppkommer som en sekundär effekt efter att cellens metabolism skadats.

 

Koenzym Q10

Jag har gått igenom en omfattande studie av betydelsen av ett enzym kallat koenzym Q10 för cellandningen och andra livsviktiga funktioner och hur detta enzym påverkas av kolesterolsänkande statiner.

Koenzym Q10 spelar en avgörande roll för en väl fungerande mitokondriell cellandning. Q10 har visat sig vara en nyckelkomponent i den mitokondriella bioenergiöverföringen i cellerna. Brist på detta enzym försämrar cellernas energiomsättning och leder till att vi blir trötta och orkeslösa. Brist på Q10 resulterar i ett antal neurologiska och myopatiska syndrom. Helt enkelt skador på nerver och muskler. Det faktum att kroppens bildning av Q10 avtar med stigande ålder är en viktig faktor bakom åldrande och ålderströtthet. Det är här som statinernas destruktiva roll kommer in.

Kroppens bildande av Q10 sker genom den s.k. mevalonatmekanismen som ni ser skissad i den rubricerade bilden. Detsamma gäller bildandet av kroppens livsviktiga kolesterol. Hydroxylmetylglutarylkoenzym är en reduktashämmare som stör produktionen av mevalonsyra vilket även statiner gör. Mevalonsyran är ett förstadium i syntesen av just Q10 och av kolesterol. Det är denna mekanism som leder till att statinerna sänker kolesterolet och tyvärr även Q10-nivån.

Vissa studier har visat på minskning av Q10 i muskelvävnad vid statinbruk. En sådan Q10-brist kan vara den mekanism som leder till statininducerad myopati (t.ex. muskelförtvining). Kosttillskott av Q10 vid statinbruk har emellertid inte visat sig rutinmässigt förbättra muskelfunktionen, varför statinernas biverkan inte alltid verkar kunna kompenseras med tillskott av Q10. Här krävs mer forskning.

De enzymatiska processer som drivs av Q10 underlättar elektronöverföring vid produktion av ATP. Q10 har även visat sig ha viktiga antioxidativa egenskaper. Naturliga fysiologiska koncentrationer av Q10 mättar inte fullständigt de mitokondriella receptorerna. Följaktligen kan en liten ökning av koncentrationen av Q10 i mitokondriella membranen via tillskott leda till en förstärkning av cell-andningen.

Q10 i sin reducerade form, ubiquinol har även visats hämma oxidation av proteiner, DNA och lipider. Q10 i blodserum finns i stor utsträckning bunden till lipoproteintransporter med LDL-kolesterol och cirkulerar inte i någon märkbar koncentration i obunden form. Kosttillskott av Q10 ökar nivåerna av dess reducerade form inom de cirkulerande lipoproteinerna och hämmar den peroxidering av LDL som anses vara en viktig orsak bakom ateroskleros. Denna inhibering av peroxidering av LDL kan spela en nyckelroll i Q10:s antiaterogena effekter (åderförfettning).

Flera studier har visat att statiner minskar Q10-nivån. En del av denna minskning är relaterad till minskningen i nivåerna av dess lipoproteintransportbärare, vilket induceras av statinernas kolesterolsänkande effekt. Djurstudier har avslöjat uttömning av både vävnads- och blodnivåer av Q10 efter statinbehandling. Även hos människor visar exponering för statiner en signifikant minskning av Q10-nivåerna. Högdos statinbehandling resulterar i minskad mitokondriell funktion hos de patienter som hade låga nivåer av Q10 i musklerna.

Även om serumnivåerna av Q10 rutinmässigt minskar med statinbehandling, bekräftar inte alla studier en potentiell mitokondriell dysfunktion. Åldrande verkar spela en viktig roll för att orsaka låga nivåer av Q10. Äldre djur har i studier visat sig påverkas särskilt av statininducerad Q10-brist. Mitokondriell omvandling från adenosindifosfat till ATP har visats minska med 45% i hjärtmitokondrier hos 2-åriga marsvin jämfört med yngre djur behandlade med lovastatin. En studie av människor noterades ett signifikant lägre Q10-innehåll i vävnaden hos patienter äldre än 70 år. Detta lägre Q10-innehåll i vävnaden var associerat med en signifikant reducerad muskelstyrka, vilken reverserades genom förbehandling med Q10. Hos människor kan således åldrande ge ökade krav på Q10 tillskott.

Träning kan inducera en relativ Q10-brist på grund av ökade krav på mitokondrier för att klara tillräcklig ATP-produktion. Oxidativ stress som uppkommer efter kraftig träning kan orsaka utarmning av muskelnivåer av Q10. Sådan träning resulterar i ökat upptag av Q10 av musklerna. Det finns flera primära situationer med brist på Q10 som har förknippats med olika patologiska tillstånd.

Annan forskning har visat att Q10-tillskott förbättrade subjektiv trötthetskänsla och fysisk prestanda under arbetsbelastningsförsök. I en dubbelblind, placebokontrollerad studie randomiserades 17 friska frivilliga till antingen placebo eller 100 mg eller 300 mg Q10 i 8 dagar. Totala Q10 nivåer vid baslinjen var 0,54 μg / ml. Tillsats med 100 mg / d Q10 resulterade i en total serumnivå på 2,08 μg / ml. Tillägg med 300 mg / d av Q10 resulterade i en serumnivå på 3,11 μg / ml. Efter 30 minuters träning på en cykelergometer visade gruppen som randomiserades till 300 mg / d av Q10 en statistiskt signifikant förbättring av utmattningsgraden.

En studie av 18 japanska kendo-idrottare visade att Q10-tillägg minskade träningsinducerad muskelskada mätt som s.k. CPK nivå. Dessa idrottare behandlades med 300 mg / d Q10 eller placebo på ett dubbelblind, randomiserat sätt. Q10-nivåerna vid baslinjen var nära 1 microg / ml och ökade fyrfaldigt i den behandlade gruppen och CPK-höjningar i den gruppen var statistiskt 50% lägre än de i den icke-behandlade gruppen efter 5 dagar.

I en dubbelblind crossover-studie av 25 finländska elitskidåkare, upptäcktes en statistiskt signifikant förbättring av flera mått på fysisk prestanda. Efter kosttillskott med 90 mg Q10 per dag ökade plasmanivåerna i den behandlade gruppen från 0,8 till 2,8 μg / ml. Den maximala syreförbrukningen ökade med 1,6 ml / kg per minut, den anaeroba tröskeln ökade med 2,4 ml / kg per minut och aerob tröskeln ökade med 2,6 ml / kg per minut. Dessutom ansåg 94% av idrottarna, jämfört med endast 33% i placebogruppen, att Q10 hade förbättrat deras prestation under återhämtningstiden.

Studier har också visat en fördel med Q10-tillskott för mitokondriell funktion hos hjärtmuskeln. En randomiserad multicenterstudie av 322 patienter med hjärtsvikt som jämförde patienter som fick 2 mg / kg Q10 med de som fick placebo visade en signifikant minskning av sjukhusvistelsen för hjärtsvikt. Efter 1 år krävde 73 patienter i behandlingsgruppen mot 118 patienter i kontrollgruppen sjukhusvistelse för hjärtsvikt. Statistiskt signifikanta minskningar av lungödem, hjärtastma och arytmier noterades också.

Andra studier har inte visat någon tydlig fördel med kosttillskott av Q10. I en studie på 11 manliga triatleter förbättrades inte tid till utmattning avsevärt för de som fick tre dagliga doser på 100 mg Q10. Försöket var utformat som en dubbelblind, crossover-studie bestående av två behandlingsperioder på 4 veckor separerade med en 4 veckors utspädning mellan de två behandlingsperioderna. Studien var emellertid förvirrad av det faktum att andra näringsämnen också administrerades till gruppen som fick Q10, inklusive cytokrom C, inosin och vitamin E. Dessutom kan placebo som administrerats dikalciumfosfat ha påverkat kontrollgruppens atletiska prestanda. Slutligen kan Q10-dosen på endast 100 mg tre gånger dagligen ha varit något låg. Q10-nivåer utvärderades ej i denna studie.

En randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad, misslyckad crossover studie av 11 unga idrottare och 8 äldre idrottare som fick 120 mg Q10 per dag för att uppvisa någon signifikant skillnad efter behandling med Q10. Studien bestod av två 6-veckors behandlingsperioder separerade genom 4 veckors utspädning.

De blandade resultaten av studierna och med tanke på studiernas motstridiga karaktär, finns det inte tillräckligt med bevis för att rutinmässigt rekommendera behandling med Q10 för statininducerad myopati. Man kan dock ändå dra slutsatsen att denna terapi ändå bör övervägas, särskilt med tanke på den möjliga nyttan och den låga risken för biverkningar.

 

Åldrande

Åldrande har ett antal effekter på både muskelaktivitet och hjärtaktivitet, inklusive att vara förenat med en stadig minskning av den absoluta hjärtfrekvensen, vilket kan översättas till en minskning av hjärtkapaciteten. Åldrande är också förknippat med en gradvis minskning av syreförbrukningen (V̇O2max). De äldre genomgår också en gradvis förlust av snabba muskelfibrer med en relativ ökning av andelen långsamma fibrer. Dessutom verkar äldre ha större risk för statininducerad myopati, vilket kan uppstå hos upp till 11% av dessa patienter.

De studier jag här redovisat bekräftades för några år sedan av en svensk studie KiSel-10 som genomfördes av forskare vid Linköpings Universitet. Den analyserade effekterna av tillskott med Selen och Q10. Forskarna fann att en kombination av dessa två ämnen var särskilt fördelaktig för äldre människor.

Det är några år sedan som KiSel10-studien skapade stora rubriker. Forskarna kunde visa att Q10 och Selen minskar risken att dö i förtid av CVD med över 50 procent. Samma forskare har fortsatt att analysera blodproverna på de 443 pensionärerna i studien. De nya resultaten är lika sensationella.

Om någon hade sagt till kardiologen och överläkaren Urban Alehagen som ledde KiSel10-studien, att det finns en medicin som kunde halvera risken att dö i förtid av CVD skulle han inte ha trott på det. Den konventionella medicin som man ger i dag inom sjukvården till hjärtsjuka patienter minskar dödligheten med bara cirka 20 procent. Alehagen säger att ”det var ett häpnadsväckande bra resultat. Men samtidigt ska vi komma ihåg att det var en liten studie.”

Vad studien visar är att om man återställer Selen och Q10-balansen lever man längre. På grund av de överraskande resultaten ifrån huvudstudien bestämde man sig för att gräva djupare i de redan befintliga resultaten. Man plockade fram pensionärernas blodprov igen för att ta reda på varför dödligheten i hjärt-kärlsjukdomar minskade så dramatiskt hos de som fick SelenQ10-tillskottet. Alehagen pekar på att ”alla nya analyser pekar i en enda riktning. Det vill säga, att om vi har brist på Selen och Q10 och återställer den balansen kommer vi att må bättre. Vi kommer att ha större motstånd mot sjukdomar och vi kommer att leva längre.”

Det första som forskarna tittade på var graden av inflammation i kroppen. De som ofta är typiskt hos en hjärtsjuk person, är att den har en kronisk inflammation någonstans i kroppen. Det orsakas i allmänhet av livsstilen och den vanliga orsaken är felaktig kost som till slut leder till ateroskleros.

Eftersom hjärtat jobbar oavbrutet förbrukar det mycket Q10. Har vi brist på Q10 känner vi oss därför trötta. Vår produktion av Q10 i hjärtmuskeln är högst när vi är i 20 årsåldern. Men när vi fyllt 80 år finns bara 50 procent av produktionen kvar trots att hjärtat slår lika mycket.

Q10 och Selen är ämnen som samverkar i kroppen. Selen behövs för att cellerna ska kunna tillgodogöra sig Q10 genom att bygga om ämnet till en kemiskt aktiv form. Och Q10 behövs för att cellen på ett optimalt sätt ska kunna bygga selenhaltiga enzymer, där vi idag känner till 23 olika typer. I Europa har vi selenfattiga jordar och eftersom den möjliga selenbristen hos försökspersonerna skulle göra Q10-tillskott mindre verksamt kombinerades därför de båda ämnena i studien.

Det andra som forskarna tittade på var den oxidativa stress som cellerna utsätts för. Oxidativ stress uppstår när kroppen utsätts för angrepp eller belastning. Det kan vara bakterier, virus och svamp men också stress, kyla, värme och andra tuffa omständigheter. När cellerna utsätts för någon eller några av dessa attacker får de jobba i motvind. Det är då cellerna behöver antioxidanter för att minska på de ämnen som gör att vi inte mår bra.

Alehagen påpekar att ”Selen och Q10 är några av de viktigaste antioxidanterna som finns i kroppen. Om vi inte hade Q10 och Selen i kroppen då skulle vi dö eftersom de är involverade i många livsuppehållande processer. När vi analyserade halten av oxidativ stress visade det sig att de som fått kosttillskottet hade mycket mindre oxidativ stress än de som inte fick Selen och Q10. I Australien ger man exempelvis Q10-tillskott till alla som gör en planerad hjärtoperation, eftersom det minskar vårdtiderna påtagligt.”

Forskarna tittade också på allt från motivation till bättre ork samt på livskvalitén och hur länge man kunde hålla patienter utanför sjukhuset. Resultatet sammanfattar Alehagen med att ”vi såg signifikanta skillnader mellan de som fick kosttillskottet och de som fick placebo. En annan viktigt upptäckt var att effekten av Selen/Q10-tillskottet höll i sig tio år senare. Vår studie pågick i fyra år och de som fick tillskottet och hade påverkat sjukdomseffekter som ateroskleros så påtagligt att effekterna kunde avläsas också efter tio år – även om de inte fått någon behandling de senaste sex åren.”

 

Sammanfattning

Q10 är en viktig del av den mitokondriella biokemin, vilket möjliggör produktion av ATP. HMA Co-A-reduktashämmare eller statiner hämmar ett av nyckelstegen i syntesen av Q10. Dessa läkemedel har förknippats med en minskning av Q10-nivåer i blod och muskelvävnadsvävnad och kan spela en roll vid statininducerad myopati. Med tanke på den låga risken för toxicitet och den potentiella nyttan vid behandling av statininducerad myopati, bör en förskrivning av 200 mg Q10 dagligen övervägas för dessa patienter.

De äldre förefaller vara mer mottagliga för brist på Q10. Idrottare, som kräver den mest effektiva användningen av syreförbrukning av mitokondrier för atletisk prestanda, är också mottagliga för mitokondriell dysfunktion på grund av Q10-brist.

Min slutsats är att alla 55+ bör ta kosttillskott med Q10 och Selen och att statiner bör undvikas av alla grupper, utom möjligen av medelålders män med en CVD-historik och personer med ärftlig familjär hyperkolesterolemi.

Jag upprepar den farhåga som jag tidigare gett uttryck för, nämligen att den mycket omfattande statinförskrivningen kommer att resultera i historiens största medicinskandal när omfattningen av dess skadeverkningar blir uppenbar för alla. Svaret på den rubricerade frågan blir då JA!

Lars Bern

PS. Bli medlem i Riksföreningen för Metabol Hälsa för att stödja arbetet för en mer metabolt frisk befolkning. Och köp boken om Den Metabola Pandeminsom du nu som medlem får till självkostnadspris. DS

2 reaktioner på ”Är den omfattande statinförskrivningen ett brott mot mänskligheten?”

  1. Eva Ragnarsson

    Rekommenderas oorganisk selen eller organisk ? Vilken har kroppen lättare att ta upp?

Kommentarer är stängda.

Rulla till toppen