I dagarna har skolmedicinen lyckats få en film på Netflix om de ytterst farliga rotfyllningarna av våra tänder censurerad. Detta är det senaste ingreppet för att försöka censurera debatten om skolsjukvårdens grova felsteg. Man vill förhindra människor från att kunna ta vara på sin hälsa för att istället skydda stora ekonomiska intressen. I boken Den Metabola Pandemin har jag skrivit om rotfyllningar. Där kan ni läsa varför rotfyllningar utgör en stor hälsorisk.
En av de mest synliga komplikationerna vid förändringarna av människans naturliga kost vid övergång till mer kolhydratrika födoämnen, är problem med tandhälsan. Människor drabbades av tandröta eller karies vilket är en infektionssjukdom som orsakas av olika bakterier. Bakterierna, som normalt lever i munhålan, får näring från kolhydratrik kost och börjar föröka sig vilket orsakar kariesangrepp. Infektionen leder till lokala angrepp på tandytan genom produktion av en svag syra, mjölksyra, som i sin tur reducerar pH-värdet, vilket resulterar i att emaljen demineraliseras. Obehandlad karies leder till kaviteter, hål i tänderna, som i förlängningen orsakar tandvärk och att tanden kan gå förlorad.
Arkeologiska fynd visar att karies är en uråldrig åkomma som ökade då människan gick från att ha varit jägare och samlare till att bli jordbrukare och började odla spannmål. I en sumerisk text från omkring 5000 f.Kr. beskrivs ”tandmaskar” som orsaken till karies. Den kolhydratrikare kosten tillförde den näring som var nödvändig för att kariesbakterier skulle frodas mellan människors tänder varvid dessa infektionssjukdomar ökade markant. Senare tiders ökande sockeranvändning satte rejäl fart på kariesangreppen och dessa blev ett stort hälsoproblem som är nära sammanlänkat med de övriga metabola sjukdomarna.
Den vanliga behandlingen vid kariesinfektioner är att det angripna området borras bort och ersätts med någon form av fyllnadsmedel. Tidigare var det vanligaste att man fyllde tandhålen med guld eller amalgam som är en legering mellan kvicksilver och andra metaller. På grund av kvicksilvrets giftighet är det förbjudet att använda amalgam i Sverige sedan 2009. Numer använder tandläkarna olika plastmaterial, men även ädelmetallen guld förekommer fortfarande.
Vid svårare kariesangrepp som nått tandens pulpa tillämpas en behandlingsmetod kallad rotfyllning. Den innebär att inflammerad, död eller infekterad vävnad i en tandrotskanal tas bort och ersätts med ett rotfyllningsmaterial, vanligtvis guttaperka. Huvudsyftet är att få roten fri från såväl bakterier som skadad pulpavävnad. Om detta lyckas kan tanden behållas, i bästa fall livet ut. Problemet är bara att det nästan aldrig lyckas.
Många människor får kroniska besvär på grund av att man inte lyckas få bort alla bakterier vid rotfyllningen. Detta leder till infektioner som ger inflammationer som kan vara svårupptäckta, men som läcker gifter från bakterierna ut i blodomloppet, ofta utan tydliga symptom. I rotfyllningarna bildas fria radikaler som ökar hela kroppens inflammationsnivå. Jag har egen erfarenhet av infekterade rotfyllningar som inte gick att stoppa utan att dra ut de infekterade tänderna. Från den dag jag drog ner kraftigt på kolhydrater i kosten har jag dock haft helt problemfria tänder.
Redan runt sekelskiftet studerade den tidigare nämnda kostforskaren Weston Price som var tandläkare till professionen de vanliga rotfyllningarna vid tandlagningar. Price hade under en tid behandlat infekterade rotfyllningar och började bli misstänksam när han konstaterade att dessa rotfyllningar förblev infekterade trots att de behandlades. Infektionerna kom envist tillbaka, vilket även varit min egen erfarenhet med mina rotfyllningar. En dag rekommenderade Price en kvinnlig patient med en infekterad rotfyllning att man skulle dra ut tanden. Hon hade varit rullstolsbunden i sex år med svår artrit.
Patienten gick med på rekommendationen. Sedan hon blivit fri från sin giftiga tand tillfrisknade hon snabbt från sin artrit och kunde åter gå utan ens hjälp av en käpp. Tanden transplanterades in under huden på en kanin som direkt utvecklade samma invalidiserande artrit och dog tio dagar senare. Det blev en väckarklocka som fick Price att fortsätta sina efterforskningar.
Price ansåg sig kunna visa att många kroniska degenerativa åkommor kommer från infekterade rotfyllningar. Vanligast är hjärt- och kärlproblem. Precis som med hans forskning rörande naturfolkens kost, kom hans forskningsresultat även på detta område att begravas av skolmedicinen. Till slut grävdes de dock fram 70 år senare av endokrinologen dr George Meinig som insåg betydelsen av hans arbeten. I juni 1993 publicerade han boken Root Canal Cover-Up.
I tändernas hårda innandöme finns en pulpakanal med en mjuk levande inre struktur med blodkärl och nerver. Runt pulpan finns dentin som består av levande celler som avsöndrar hårda mineraler som bygger upp tanden. Utanpå dentinlagret finns den hårdaste emaljen. Tandens dentin är genomborrat av en massa ytterst fina kanaler där mikroskopiska organismer kan röra sig. När tanden rotfylls med guttaperka klipper man av tillförseln av blod till tanden så att vätska inte längre kan cirkulera i kanalerna som är kvar. Det innebär att tanden dör och bakterier kan gömma sig kvar där utan att antibiotika eller kroppens immunförsvar via blodtillförsel kommer åt dem.
Under inverkan från syre och brist på näring förvandlas dessa tidigare harmlösa organismer till starkare och mer elakartade anaerober som producerar ett spektrum av potenta toxiner. Det som ursprungligen var vanliga vänliga munbakterier muterar till starkt toxiska patogener, som gömmer sig i de små kanalerna i den döda tanden och avvaktar ett lämpligt tillfälle att sprida sig utanför tanden.
Ingen steriliserande insats har visat sig effektiv i försöken att nå in i dessa fina kanaler, varför så gott som varje rotfylld tand vid analys har befunnits koloniserad av dessa patogena bakterier. Många gånger sträcker sig infektionen ner i käkbenet där det skapar kaviteter med död infekterad vävnad i själva käkbenet. Det innebär att ett avlägsnade av en död infekterad tand inte är någon garanti, för att man får bort de patogena bakterierna. De kan ligga kvar i kaviteter i käkbenet. Enligt Prices register över 5000 dokumenterade kirurgiska rensningar av sådana kaviteter, hittade man bara två som läkt.
Så länge som kroppens immunförsvar är tillräckligt starkt kommer varje bakterie som ger sig iväg från den infekterade tanden att fångas in och förstöras. Men så snart immunförsvaret av någon anledning försvagas av en olycka, sjukdom eller annat trauma, kan immunförsvaret tappa förmågan att hålla infektionen under kontroll.
Bakterierna kan migrera ut i omgivande vävnader och komma ut i blodomloppet, via vilket de kan flytta sig till nya platser i kroppen och fastna. Den nya platsen kan vara vilket organ, körtel eller vävnad som helst. Rapporter om infektioner i hjärtat som kan härledas till rotfyllningar förekommer ofta.
Som i exemplet tidigare planterade Price in infekterad tandvävnad i kaniner. Han fann att rotfragment från en infekterad tand från en person som haft en hjärtattack, som transplanterats till en kanin, även orsakade en hjärtattack hos kaninen inom några få veckor. Han upptäckte att han kunde överföra hjärtsjuklighet till kaniner i 100 procent av fallen. Andra sjukdomar var mer än 80 procent överförbara med samma metod.
Nästan alla kroniska degenerativa sjukdomar kan på något sätt knytas till rotfyllningar, inklusive sjukdomar i hjärta och njurar, artrit och reumatism, neurologiska sjukdomar som ALS och MS samt autoimmuna sjukdomar. Det anses även kunna finnas ett samband med cancer.
En forskare vid namn dr Robert Jones som tittade på sambandet mellan rotfyllningar och bröstcancer hävdar att han i en femårsstudie av 300 fall funnit att 93 procent hade rotfyllningar, 7 procent hade andra orala infektioner och att tumörerna i en majoritet av fallen förekom på samma sida av kroppen som rotfyllningarna och infektionerna.
Jones menar att toxinerna från bakterierna i en infekterad tand eller käkben kan inhibera de proteiner som motverkar tumörutveckling. En dr Jodef Issels har rapporterat liknade resultat, under hans 40-åriga behandling av döende cancerpatienter, hade 97 procent rotfyllningar. Om dessa observationer är riktiga skulle en bot för många cancrar kunna vara att dra ut rotfyllda tänder och sedan försöka bygga upp immunförsvaret.
En given fråga är hur dessa muterade munbakterier är förknippade med till exempel hjärtsjuklighet och artrit? Många inom skolsjukvården hävdar att sambanden är en myt, men de baserar sina antaganden på att bakterierna i de sjuka tänderna är desamma som normala munbakterier, vilket inte förefaller vara ett korrekt antagande enligt Prices observationer.
Idag kan bakterier identifieras med DNA-analys antingen de är levande eller avdödade. I en fortsättning av Price’s forskning använde Toxic Element Research Foundation (TERF) DNA-analys för att kolla rotfyllda tänder. De fann bakteriell kontamination i samtliga testade prover, bestående av en lång rad olika bakterier. De fann bland annat följande typer: Capnocytophagaochracea, Fusobacteriumnucleatum, Gemellamorbillorum, Leptotrichiabuccalis och Porphyromonasgingivalis. Frågan är om detta är benigna vanliga munbakterier? Svaret är, absolut inte. Fyra kan påverka hjärtat, tre nervsystemet, två njurarna, två hjärnan och en kan infektera bihålorna. De är alltså långt ifrån harmlösa munbakterier utan potenta patogener.
Många andra forskare (bland annat hjärtläkaren Thomas Levy) menar att rotfyllningar är den viktigaste underliggande orsaken till både cancer och hjärtinfarkt och den i särklass största orsaken till många inflammationsdrivna sjukdomar. Enligt Tandvårdsskadeförbundet berättade Levy vid ett av sina föredrag i Stockholm år 2016 att många får kroniska besvär på grund av bakterier från rotfyllningar – och att riskbilden handlar om patogena organismer, kroniska inflammationer och genetik.
Levy hävdar att rotfyllningar är livsfarliga och att nästan alla cancerpatienter har rotfyllningar och flertalet som fått hjärtinfarkt har det också. Levy återgav berättelsen att bland annat, av 5000 rotfyllda utdragna tänder hade 100 procent starka gifter medan friska tänder däremot var fria från gifter. Gifterna eller de patogena bakterierna sprids från de rotfyllda rotkanalerna till blodet varje gång man tuggar.
Samma bakteriestammar som finns i rotfyllda tänder och i munhålan har hittats i tonsillerna och i hjärtats igenslammade kärl vid hjärtinfarkt. Likaså har forskare funnit samband mellan hjärntumörer, bröstcancer och rotfyllningar. Om cancern botas kommer den oftast tillbaka om rotfyllningarna finns kvar, enligt doktor Levy.
Levy hävdar även att höga doser C-vitamin behövs för att ta hand om de fria radikalerna och därför ökar C-vitaminhalten i de inflammationshärdar som bildas. Detta kan i sin tur leda till C-vitaminbrist i andra delar av kroppen, vilket i sig gör att fria radikaler inte kan tas om hand och därmed ökar inflammationen. C-vitamin är därför enligt doktor Levy ett absolut livsviktigt kosttillskott. Han menar att man normalt behöver minst 2-4 gram C-vitamin om dagen. De som har rotfyllningar eller kroniska sjukdomar behöver betydligt mer.
American Dental Association (ADA) har avvisat nämnda resultat och hävdar att rotfyllningar är säkra. De har dock inte kunnat redovisa några publicerade data eller aktuell forskning till stöd för sina påståenden. American Heart Association (AHA) är försiktigare och rekommenderar en antibiotikakur inför många rutinmässiga tandbehandlingar, för att förhindra infektion i hjärtat om patienten är predisponerad för den typen av infektioner. Så man erkänner med andra ord risken för att tandbakterier kan ta sig till hjärtat.
Tandvårdsindustrin förnekar med frenesi någon som helst möjlighet för att patogena bakterier skulle kunna gömma sig i döda rotfyllda tänder, för att sedan kunna frigöras ut i blodflödet och orsaka allvarliga infektioner runt om i kroppen varje gång vi tuggar. Kan det finnas någon annan orsak varför så många tandläkare och deras organisationer vägrar att erkänna riskerna med rotfyllningar? Ja, man kan ju använda den väl beprövade metoden to follow the money – rotfyllningar är den mest lönsamma behandlingsformen inom tandvården.
Själv upptäckte jag mina infekterade rotfyllningar genom att jag fick varfyllda blåsor i tandköttet där tandroten satt. Ett övertydligt tecken på en allvarlig infektion.
Lars Bern
Thomas Levy har skrivit en bok tillsammans med en tandläkare som heter Robert Kulacz om rotfyllda tänder. Jag har haft ordentliga problem i mer än fem år med ansiktssvullnad och varfyllda utslag. MR med kontrast visade infiltration av celler och ett litet snitt med en provbit av vävnaden visade makrofager. Min rotfyllda tand har en krokig rot och måste opereras ut, men tandkirurgen vägrar ta bort den då det inte syns någon infektion vid tandspetsen på röntgen.
Jag har erfarenhet att klara en infektion i käken och undvek en rotfyllning! Jag använder förstärkt microcirkulation med en Bemer för fysikalisk vaskulär terapi.
Ifall man inte har några besvär av rotfyllda tänder, tycker du att man skall låta dra ut dem ändå?