Idag publicerades en studie i Lancet som baserat på en gammal undersökning från 80-talet, kommit fram till att man lever längre om man äter mycket kolhydrater. Denna slutsats står i direkt motsats till resultaten från den stora PURE-studien som presenterades på en kardiologikonferens för ett år sedan. Den studien som nyligen genomförts och som omfattat 135 000 personer kom fram till att, när kolhydratinnehållet i kosten överstiger 40% så börjar den metabola sjukligheten öka och så också dödligheten. PURE-studien visar även att naturliga mättade fetter är gynnsamt för att minska hjärtkärlsjukligheten.

När man bedömer den aktuella typen av studier som motsäger annan forskning, skall man vara ytterst observant på vilka utomstående faktorer som kan ha haft betydelse för de slutsatser man drar. Jag blev direkt misstänksam när jag läste igenom artikeln och såg att man refererade till forskarna P Lagiou och A Trichopoulou som är kända för att komma med diskutabla epidemiologiska resultat som är beställda av livsmedels- och läkemedelsindustrin. Att industrin systematiskt försöker få fram forskningsrapporter som ligger i deras intresse vet vi och ett uppmärksammat fall har nyligen redogjorts för i New York Times. Där visar man hur sockerindustrin på 60-talet betalat forskare för att presentera forskning som visade att det var fet kost som orsakade metabol sjuklighet och inte socker som vi med stor säkerhet vet idag. Man kan förmoda att sådan påverkan är än vanligare idag, med tanke på de stora ekonomiska intressen som det rör sig om.

Man måste förstå de krafter som styr livsmedelsindustrin. Den industrin vill att vi i största möjliga utsträckning äter deras olika industriprocessade produkter som är baserade på mycket billigt spannmål och på billiga vegetabiliska oljor. Dessa produkter som lämpar sig för storskalig industriell produktion, genererar de största vinsterna för industrin. Animalier och feta mejeriprodukter är förhållandevis dyra och kostsamma att hantera och hålla fräscha, så dem vill man minimera. Det var den typen av intressen som en gång blev tongivande bakom de Dietary Goals for the United States som presenterades av en sentskommitté år 1977. Det var efter presentationen av de målen, för vad man skulle äta, som den stora kolesterol- och fettnojan bröt ut i USA. Den spred sig snabbt även till oss i Sverige genom Livsmedelsverkets tokiga kostråd.

Den stora omställningen av kostintaget från naturligt feta animalier och naturligt feta mejeriprodukter till ökat intag av socker och andra kolhydrater fick dramatiska konsekvenser för folkhälsan i först USA och sedan i resten av världen. Om man gör en kurva över förekomsten av metabola sjukdomar (fetma, diabetes, ateroskleros, karies, cancer, Alzheimer m.fl) så kan man tydligt se hur dessa sjukdomar börjar öka lavinartat omkring 1980 och den ökningen fortsätter än idag i oförminskad takt. Omkring 40 miljoner människor dör årligen i förtid av dessa sjukdomar och över 2 miljarder har redan de första symptomen på metabol ohälsa. I USA har utvecklingen av de metabola sjukdomarna gått så långt att nu medellivslängden hos befolkningen börjar minska. Sannolikt måste vi räkna med motsvarande utveckling i Europa med viss tidsförskjutning.

Den här sjukdomsutvecklingen som är dramatisk och omöjlig att motsäga drivs av just ett ökat intag av kolhydrater, vilket talar för att forskarna bakom den aktuella studien dragit felaktiga slutsatser.

Jag återkommer om några veckor med lanseringen av min nya bok Den metabola pandemin som mer ingående redogör för den hälsokatastrof som orsakats bl.a. av vår tids höga intag av industriprocessade kolhydrater och raffinerade vegetabiliska oljor. Jag har även ingående analyserat de enorma ekonomiska intressen som driver denna hälsokatastrof.

Lars Bern