En liten nyårsbetraktelse om metabol hälsa

Jag har i en rad krönikor pekat ut den metabola pandemin som drar fram över världen som vår tids största bakslag för en hållbar utveckling. Snart uppvisar varannan människa i världen de första symptomen på en begynnande metabol ohälsa. Huvudorsakerna är industrialiseringen av matproduktionen och skolmedicinens oförmåga att bota de som blir sjuka.

Inför det nya året 2018 är min förhoppning att vi skall kunna börja vända den katastrofala utvecklingen av den metabola ohälsan i vårt land. Vi har under 2017 bildat Riksföreningen för Metabol Hälsa och redan har över 500 personer anslutit sig. Under 2018 hoppas jag att vi skall bli många fler som stödjer vårt ideella arbete för att befrämja metabol hälsa.

 

Ett viktigt första steg

Den metabola ohälsan manifesterar sig på en rad sätt. Det börjar ofta med en tilltagande övervikt, svängningar i blodsockret, stigande blodtryck, kärlkramp, rubbade blodfetter med hög halt av triglycerider i blodet, psyskiska problem och olika brister på vitaminer och mineraler m.m.. Det är ofta när vi genomgår en hälsoundersökning och skolmedicinen konstaterar att vi har något eller några av dessa symptom som vi upptäcker att något är fel.

Dagens skolmedicins sätt att hantera de metabola symptomen är i huvudsak att ordinera något kemiskt preparat från läkemedelsindustrin för att undertrycka och dölja symptomen. Preparat för denna typ av medicinering är idag den enorma läkemedelsindustrins främsta kassako som globalt omsätter flera tusen miljarder kr varje år. Ytterst sällan utreder man grundorsaken till det höga blodsockret eller blodtrycket. Detsamma gäller psykiska problem som möts av en skenande utskrivning av psykofarmaka. På senare tid har skolmedicinens nya metod för att hantera överviktsproblem blivit att göra ett kirurgiskt ingrepp, kallat gastric bypass, som stympar kroppens matsmältningsapparat istället för att bota den.

Min förhoppning är att vi under det nya året skall kunna skapa en opinion för att få skolmedicinen att återgå till sin verkliga uppgift – att bota samt avvärja sjukdomar. Visserligen finns det sjukdomar som ännu inte har någon bot, men det gäller inte den metabola sjukligheten. Den senare är faktiskt ganska lätt att bota och avvärja. Dagens läkarkår har i stort sett kapitulerat inför industrins intressen av att sälja sina piller. De flesta har mer blivit en industrins säljarkår än det namnet läkare säger – att läka.

Det jag hoppas på är att få se en läkarkår som återgår till att följa Hippokrates läkareds centrala budskap att efter förmåga och omdöme skall jag vidtaga dietetiska anordningar till gagn för de sjuka, och vad som kan skada eller göra dem ont skall jag söka avvärja. Observera det sista ordet avvärja, det står inte dölja som är den huvudsakliga strategin i dagens västerländska skolmedicin.

Jag skriver detta av stark personlig övertygelse efter att själv ha fått skolmedicinens diagnoser på några centrala metabola sjukdomstecken. Jag har även satts av mina läkare på en rad piller för att dölja dessa problem. Efter att på egen hand som autodidakt ha utrett de medicinska sambanden bakom mina metabola problem, har jag kunnat bota dem utan några piller. Det har bara handlat om felaktigheter i min livsstil och min kost. Vi skall under 2018 börja avkräva skolmedicinen denna typ av utredningar varje gång man hittar ett metabolt symptom. Piller eller stympande kirurgi mot symptomen skall vara den absolut sista åtgärden när alla andra interventioner misslyckats.

Från Riksföreningen för Metabol Hälsa kommer vi under det nya året att ställa krav på vården att utreda alla patienter med metabola sjukdomssymptom och att ordinera det som kan bota istället för att sopa sjukdomarna under mattan med symptomdämpande piller och kirurgi. Vi behöver fler medlemmar för att effektivt kunna sprida den här kampen och få skolmedicinen att återgå till uppgiften att avvärja och bota sjukligheten.

Lars Bern

2 reaktioner på ”En liten nyårsbetraktelse om metabol hälsa”

  1. Jag tror att kosten har stor betydelse för hälsan, jag brukar säga att jag håller mitt eget apotek i min mage än mediciner med biverkningar. Jag tror att vi har tappat kontrollen om våra microbiomer i våra tarmar.
    Socker och resterna av antibiotika i vår kost är förödande för att kunna behålla alla microber.

    Föreningen borde driva på att vår kost märks, om det finns någon antibiotikarester i vår mat.
    Jag tror att när vissa viktiga microbiomer slås ut tappar vi förmågan att äta ”måttligt”.
    (Stora djurfabriker har upptäckt att djuren växer så mycket snabbare om dom får i sig antibiotiksa i sin kost.)
    Varför utvecklas inte forskning på våra microber, jo det finns inget ekonomiskt intresse från Big farhma så klart.
    Vi anar inte vad våra grödor åstakommer med te x GMO-odlingar, här finns det pengar att tjäna för producenten.

Kommentarer är stängda.