Vanvården av våra äldsta och sårbaraste är en skam

Vi har den senaste tiden kunnat läsa upprepade gånger om hur våra mest utsatta gamla på äldreboenden och vårdhem ofta är kraftigt undernärda. Den mat som serveras på dessa välfärdsinstitutioner är ofta både näringsmässigt undermålig och otillräcklig. De gamla får en långt sämre mat en kriminella på kriminalvårdsinstitu-tioner. När jag ser bilder på den mat som serveras, kan jag bara konstatera att den är något som jag själv aldrig skulle äta. Detta snålande inom vården av de äldre och fattigaste är upprörande med tanke på den besinningslösa pengarullningen till flera andra ändamål.

Hur har det varit möjligt att det välfärdssamhälle som alla politiker skryter om att Sverige är, har kunnat förfalla så totalt? Jag tycker mig hitta svaret när jag läserhur Advokatsamfundets VD Anne Ramberg utan att rodna uttrycker sig. Hon säger sig inse att alla de gamla människor som jobbat hårt ett helt liv nu ska ställas emot alla de flyktingar som kommer som också tar sjukvård och skolor i anspråk. Men det är nog på det viset att humanismen kräver att man får göra avkall på sin välfärd.Sannolikt är Rambergs yttrande typisk för det politiskt korrekta etablissemang som har makten.

Frågan jag ställer mig är varför vårt samhälles allra fattigaste och mest sårbara är de som skall göra avkall på sin välfärd? Samtidigt som detta sker kan samhällets etablissemang notera en fortsatt positiv utveckling av sina inkomster, något som sannolikt även gäller överklassdamen Anne Ramberg. Talet om humanism är ett cyniskt hyckleri.

Övermedicinering ett lika stort problem som undernäring

En svensk studie har visat att var tionde gång en äldre person tas in på sjukhus så beror det på biverkningar från läkemedel. Socialstyrelsen har funnit att mer än hälften av sjukhusintagningarna skulle kunna förebyggas. Jag tror det är toppen på ett isberg som består av ett snabbt växande problem med över- och felmedicinering i vården av oss äldre. Var tionde är sannolikt en skönmålning, eftersom sjukvården ogärna vill visa hur man förgiftar oss gamla med kemiska preparat från Big Pharma.

Det finns två huvudorsaker till att medicinering av äldre blivit ett snabbt växande problem.

Skolmedicinens livstidsmedicinering av metabol multisjuklighet leder väldigt ofta till en medicinering av äldre, där läkarna och patienterna tappar kontrollen över preparatens biverkningar och interaktioner. Dagens kemiska vård botar inte längre sjukdomar utan behandlar mest symtom. Eftersom vi äldre också dras med ett tilltagande antal naturliga ålderskrämpor, är det därtill mycket svårt att skilja biverkningarna från dessa (egen erfarenhet).

Jag har bl.a. mött äldre som av någon anledning satts på statinbehandling (vilket jag återkommer till) och som fått svåra biverkningar. När de påpekat detta för sin doktor har ofta svaret varit att det rört sig om en naturlig ålderskrämpa. Statiner påskyndar på många sätt åldrandet och biverkningarna påminner därför ofta om vanliga ålderskrämpor.

Det finns även studier som visar att risken för svåra biverkningar av flera medicinska preparat ökar när kroppen är äldre. Mediciner är i allmänhet utprovade på yngre människor.

Den andra huvudorsaken till missbruket av medicinska preparat är om möjligt mer skrämmande. Jag tänker på den övermedicinering av psykofarmaka, sömnmedel och andra mediciner som gör gamla människor mer lätthanterliga inom äldrevården. Studier visar att denna typ av behandling orsakar och påskyndar patienters sjuklighet i bl.a. Alzheimer.

En brittisk studie har visat att uppåt hundratusen pensionärer på äldreboenden hölls kemiskt drogade, så att de blev som zombies och berövade sin värdighet, bara för att göra livet enklare för vårdpersonalen. På ett år i början av 2000-talet ökade användningen av psykofarmaka för patienter over 60 år med 70%, när samma typ av medicinering för resten av befolkningen bara steg med sex procent. Den brittiska studien pekar på att det är en femtedel av sjukhusintagningarna som beror bara på denna överförskrivning av psykofarmaka. Alltså en mycket högre siffra än den som rapporteras av svenska Socialstyrelsen.

Det finns rapporter från vård av gamla multisjuka i livets slutskede, där ansvarig läkare satt ut alla mediciner och patienten piggnat till och kunnat fortsätta leva ett bra tag till.

 

Statiner

Näst efter förskrivning av preparat för att göra gamlingar mer lätthanterliga, är den omfattande förskrivningen av kolesterolsänkande statiner till personer över 70 år den mest upprörande. Förskrivningen bygger på en metaanalys som med statistiskt trixande lyckats räkna fram resultat som står i strid med faktiska observationer. Vid publiceringen har man nogsamt utelämnat den obligatoriska uppgiften om författarnas bias visavi läkemedelsindustrin.

I motsats till vad som påstås i metaanalysen är det högst olämpligt att sänka kolesterolnivåerna hos äldre med insats av statiner. Dels ger statiner en rad svåra och allvarliga biverkningar speciellt hos äldre (egen erfarenhet) och dels lever äldre med höga kolesterolvärden längre än de med låga. Så förhöjt kolesterol är ett ickeproblem.

Jag har en bekant kvinna väl över 90 som blev satt på statiner av sin doktor med svåra biverkningar. Hon är klar i knoppen, så hon satte på eget bevåg ut den farliga medicineringen. Man frågar sig hur det går för gamlingar som är i sämre skick – inte blir de friskare i alla fall.

Honolulu Hjärtstudien som publicerades i tidskriften Lancet år 2001 visade att patienter med lägst kolesterol hade högst dödlighet. Slutsatsen från studien blev att dessa data ifrågasätter den vetenskapliga evidensen för att sänka kolesterolet till låga koncentrationer hos äldre människor.

En forskare från Yale publicerade en studie redan år 1994 i JAMA där han tittade på förhöjda kolesterolnivåer för att se om de kunde knytas till allmän dödlighet i hjärtsjuklighet. Han rapporterade att förhöjt kolesterol inte är någon riskfaktor för hjärtdödlighet. Han skrev att studien inte stödjer hypotesen att hyperkolesterolemi eller lågt HDL-C är viktiga riskfaktorer för allmän dödlighet, hjärtkärldödlighet eller sjukhusvård för hjärtinfarkt eller kärlkramp i den studerade kohorten av personer äldre än 70 år.

En studie av Beatrice Golomb publicerad i Geriatric Times år 2004 visat att högre kolesterol hos äldre förbättrar överlevnaden. Hos patienter med en hög risk för hjärt-kärlsjuklighet, främst bland medelålders män visas en viss minskad dödlighet vid statinbehandling (skandinavisk studie av simvastatin från 1994). Man kan dock inte se någon fördel av statinbehandling hos äldre med hög risk för hjärt-kärlsjuklighet (enl. Shepherd et al. 1997). Denna slutsats gäller i synnerhet patienter äldre än 85 år, där fördelarna med statiner är ännu mindre medan riskerna är förstärkta (enl. Weverling-Rijnsburger et al., 1997).

Av en färsk metaanalys som redovisades i BMJ nyligen framgår tydligt att det finns ett omvänt samband mellan hög nivå av det s.k. onda kolesterolet LDL och dödlighet hos äldre. Forskarnas slutsats är entydig att kolesterolsänkande preparat till äldre är en mycket dålig idé! Hos kvinnor även medelålders, är det alltid en dålig idé!

Den kampanj för det kolesterolsänkande industrifettet Becel som i åratal bedrivs av den s.k. 1,6-miljonersklubben och dess ägare Alexandra Charles är alltså en stor otjänst mot alla landets kvinnor och då speciellt de äldre.

En förklaring till observationerna att äldre med höga kolesterolvärden lever längre kan vara att de klarar de metabola sjukdomarna på äldre dagar bättre.

Forskare vid Yale School of Medicine har visat att ett ämne som frisätt i kroppen under fasta och vid en strikt lågkolhydratkost (LCHF) – verkar kunna lugna farliga inflammationer som driver de metabola sjukdomarna. Ann Fernholm skriver på sin blogg om denna studie: Normalt använder vår hjärna glukos som energikälla. Men när vi fastar eller äter extremt lite kolhydrater utvinner hjärnan istället energi från så kallade ketonkroppar och beta-hydroxybutyrate. Dessa börjar tillverkas i levern när kroppen slår om till fettförbränning. Vad Yaleforskarna har upptäckt är att beta-hydroxybutyrate verkar hämma effekten av ett molekylärt komplex, inflammasomen, som driver på inflammationer i kroppen.

Detta visar att det är viktigt att ge kroppen tid att då och då bränna fett och då speciellt för äldre. De kostråd som vi har fått i åratal – att äta mycket kolhydrater var tredje timme – leder tvärt om till att fettförbränningen hela tiden stängs av, blodsockret hålls högt och de inflammatoriska processerna i kroppen får ny näring.

Slutsats

Slutsatsen av denna redovisning är att den medicinska forskningen måste tillföras betydligt större oberoende ekonomiska resurser för studium av läkemedelsbiverkningar och interaktion mellan olika preparat hos äldre. Vi skall inte förvänta oss att Big Pharma ägnar något intresse åt detta, eftersom resultatet sannolikt blir att man bör vara betydligt restriktivare med förskrivning av deras kemiska preparat till äldre. Istället bör man söka mer naturliga sätt att hantera de äldres sjuklighet – som t.ex. en fetare och kolhydratfattigare kost och mer naturpreparat utan biverkningar.

Ett välfärdssamhälle värt namnet måste se till att prioritera resurser till en bättre kosthållning till de äldsta och svagaste. Det måste bli slut med anstötliga besparingar på maten på äldreboenden. Även färre bullar och sockerkakor till kaffet som driver upp blodsocker och inflammationer är viktigt. Låt de gamla äta sig mätta på bra kött, fisk, ägg, smör, ost och lite färska bär med massor av vispgrädde men utan tillsatt socker. Och kanske vi skulle ge alla våra äldre starkt antiinflammatorisk gurkmeja varje dag.

Lars Bern

Om du vill bli medlem i Riksföreningen för Metabol Hälsa (RMH) kan du sätta in årsavgiften 200 SEK på bankgiro 195-1607 och ange namn och mejladress. För utlandsbetalning gäller BIC/IBAN: HANDSESS / SE79 6000 0000 0004 5848 8631. Föreningen har sitt säte på Dalarö med adress Box 55, S-137 25 Dalarö.