Nyttiga kolhydrater som inte gör oss feta

Date: 15 april, 20170 KommentarerRedigera

Asterix_(potatis)

I min barndom på fyrtiotalet minns jag hur min mamma och några vänner som var intresserade av kost försökte övertyga oss barn om att rå potatis var väldigt nyttigt. Jag kommer väl ihåg hur jag kunde gå och knapra på en rå potatis som vore den ett äpple. Det blev dock ingen vana för det var inte särskilt gott.

Vännen Annika Dahlqvist fäste min uppmärksamhet på att detta för några år sedan. Hon menade att nyttigheten hos rå potatis faktiskt inte var så fel. Det är nämligen så att en betydande del av stärkelsen (=kolhydraterna) i den råa potatisen är något som kallas resistent stärkelse. Det är en kolhydrat som helt enkelt inte snabbt bryts ned till glukos av våra enzymer för att sedan lagras som fett. Den klarar hela passagen genom mun, magsäck och tunntarm ned till tjocktarmen. Först där bryts den ned av tarmbakterier och omvandlas till energi för bakterierna och till korta fettsyror som smörsyra som tarmbakterierna i sin tur bjuder oss på. Och som ni vet blir vi inte feta av fettsyrorna.

Egentligen borde svårnedbrytbara resistenta kolhydrater räknas som fibrer och inte som stärkelse.

De som följer en strikt lågkolhydratkost för att kontrollera sitt blodsocker och minska riskerna för metabol sjuklighet, kan få problem med sin tarmfunktion genom att den naturliga bakteriefloran i tjocktarmen inte får tillräcklig näring för sin fermentationsprocess. En väl fungerande nedbrytning av kolhydrater i tjocktarmen som underhåller den naturliga bakteriefloran är således viktig för att vårt immunförsvar skall fungera bra.

Om bakteriefloran i tjocktarmen av någon anledning skadas (t.ex. av antibiotika) kan det vara komplicerat att återställa den. Nya bakteriekulturer som tillförs via kosten har nämligen svårt att ta sig hela vägen ner till tjocktarmen. En dåligt fungerande bakteriekultur kan vara minst lika allvarligt som att gå omkring med förhöjt blodsocker. När man inte lyckas återställa en skadad bakteriekultur, har det idag blivit allt vanligare att man prövar att transplantera avföring bakvägen från någon person med en fungerande kultur.

Det händer även att en allt för strikt lågkolhydratkost av olika skäl kan ge ett något förhöjt fasteblodsocker (över 6 mmol/liter) på morgonen. Problemet kan avhjälpas med en eller två matskedar potatismjöl i kallt vatten före sänggående. Tarmfunktionen blir mycket bättre och paradoxalt nog så sjunker ofta fasteblodsockret.

Hur mycket potatismjöl man skall ta får man experimentera sig fram till. Jag har givetvis själv kollat att det jag skriver här funkar. Det är dock ingen garanti för att alla reagerar på samma sätt, metabolismen varierar trots allt kraftigt mellan oss som individer. Enda sättet att lära sig är att försiktigt pröva sig fram.

Ett annat sätt att få i sig resistent stärkelse är t.ex. maträtter gjorda på kall kokt potatis. När potatisen kokas omvandlas stärkelsen till en form som lätt bryts ner till glukos och som bidrar till fetma och förhöjt blodsocker. Om däremot den kokta potatisen får svalna i kylskåp kommer en stor del av stärkelsen att återgå till resistent form. Det innebär att kall kokt potatis inte är lika fettbildande som varm potatis.

Vegetarianer raljerar ofta över att köttätare har tarmen full av ruttnade kött. Det är givetvis lögn, det som ruttnar i tjocktarmen är grönsaker och resistent stärkelse. Det är en helt naturlig fermentationprocess, där enda problemet kan vara att det blir lite väl mycket metangas om man får i sig för mycket resistent stärkelse. Det är dock ingen tvekan om att rikligt med grönsaker gärna tillsammans med hela frukter är viktigt för att vår kropp skall ha en fungerande bakterieflora. Det är en av orsakerna till observationer av att metabol hälsa och högt grönsaksintag hänger samman.

Är det inte konstigt detta att vi inom den av Big Pharma styrda skolmedicinens värld kommit att glömma alla kloka kostråd som en gång fanns att tillgå? Min mamma hade givetvis rätt när hon försökte få mig att knapra råa potatisar.

 

Om du vill bli medlem i Riksföreninge för Metabol Hälsa (RMH) kan du sätta in årsavgiften 200 SEK på bankgiro 195-1607 och ange namn och mejladress. För utlandsbetalning gäller BIC/IBAN: HANDSESS / SE79 6000 0000 0004 5848 8631. Föreningen har sitt säte på Dalarö med adress Box 55, S-137 25 Dalarö.

2 thoughts on “Nyttiga kolhydrater som inte gör oss feta”

  1. Som barn åt jag ofta rå potatis tillsammans med salt. Jag fann det vara en smaklig kombination och kan fortfarande knapra i mig en rå potatis med balanserad mängd salt. Vet inte hur det kom sig att denna vana kunde etableras. Min mor, utbildad på Margaretas hushållskola på 30-talet och influerad av Waerlands hälsodrive i slutet av 40-talet, lät mig dock hållas med mitt potatisätande. Det blev aldrig något beroende detta med rå potatis, men tar nu gärna upp det igen.

  2. För mig var det tvärtom – rå potatis skulle man inte äta – då kunde man få ont i magen. Vi hade ändock ett eget potatisland hos en bonde, (på 50-talet).

Comments are closed.